Svårt men roligt!

Tänk att det kan spela så stor roll att jag slappnar av. I hela kroppen. Att slappna av och kunna ha fokus innebär i mitt fall att jag (oftast) har en häst som är med mig i arbetsbubblan istället för att befinna sig utanför min bubbla i en alldeles egen bubbla. Jag har många gånger fått användning av den mentalträning jag tidigare har fått lära mig – framför allt genom den kurs Karin Öljemark hade med oss för några år sedan. Jag är oerhört imponerad över hur stor roll det faktiskt spelar att vara i mental balans – oavsett om jag sitter på hästen eller om jag befinner mig på marken.

Till exempel som i går då det blåste storm i byarna och jag hade bestämt mig för att jag skulle arbeta Mackan i paddocken enligt A2R och att jag dessutom skulle ha en helt avspänd häst att arbeta med. Sagt och gjort, jag lämnade stallet och hade Mackan i longeringslinan med säkert tre meter lina mellan oss. Vi gick ut i blåsten och jag lät linan hänga samtidigt som jag fokuserade på att tänka ”nu går vi till paddocken” istället för att tänka ”herrejösses vad det blåser!” Hela tiden tänkte jag på annat än på blåsten – och det gjorde Mackan också. Jag kunde arbeta med min häst på precis det sätt jag hade tänkt mig och då och då gäspade han till och med. Så härligt! 🙂 Jag är övertygad om att min målbild spelade en stor roll i det hela och för mig fanns det inte på kartan att jag skulle ha en spänd häst och genom det förmedlade jag säkert min avspändhet till Mackan. Arbetet med att få honom att droppa huvudet och stretcha fungerade mycket bättre i traven än i skritten trots att jag flyttade honom åt sidan så att inner bakben kom under bålen. Det funkade endast korta sekvenser och då fick han mycket beröm. I traven sökte han stretchen bättre än i skritten och han fick då ett fint gung i ryggen. Najs!

I dag var det dags för Sofia-träning igen och jag började med att värma upp Mackan på linan i paddocken. Hjälpte väl så där med mentalt fokus i dag… I vindbyarna blåste kåporna upp och då blev Mackan riktigt spänd och drog iväg i galopp, men jag låtsades som ingenting och då slappnade han av igen – för ett kort ögonblick tills nästa vindby tog tag i kåporna. Han fick i alla fall röra sig lite i alla tre gångarterna innan det var dags att gå in i manegen. 😉 På vägen till manegen fick han ett riktigt stollespel när det fladdrade i en svart sopsäck som satt runt dragstången på en av hästtransporterna intill manegen. Det spelade ingen som helst roll att jag stod still, slappnade av och djupandades, för han hade 100% fokus på plasten. Knäppa häst! När vi väl kom in i manegen så slappnade han av betydligt bättre och jag kunde sitta upp. Återigen fick jag arbeta med att hålla fokus när traktorn hämtade balar, tutade och körde utanför. Den här gången gick det betydligt bättre att fokusera och bara för en millisekund tänkte jag på traktorn utanför men tog tillbaka fokus igen och då behöll Mackan också sitt fokus på mig. Vid ett annat tillfälle bankade och brötade det på utsidan men vi fixade det också – faktiskt knappt att jag märkte det ens. 🙂

Det var rätt bra tryck i Mackan i dag och jag fick arbeta med att slappna av – i hela kroppen. Mina nya mantran: Andas och slappna av, andas och slappna av, andas och slappna av… Jag fick till och med instruktionen om att jag skulle slappna av hela vägen från fötterna och ända upp i ansiktet. ”Försök att slappna av även i ansiktet.” Hur gör man då?

Bilden längst till höger är då jag verkligen slappnar av så det får jag sträva mot även om jag mest ser sur ut. Så snart jag ler eller skrattar så spänner jag ju ansiktet… eller?

IMG_2410

Fasen vad rynkig jag har blivit!! Undrar om det finns något bra skönhetskräm som kan fylla ut lite…? Det är dessutom många som tror att jag är arg även fast jag verkligen inte är det. Får väl skylla på farmor Gertrud… Vi är rätt lika på många sätt. 🙂

Åter till träningen: Jag fick inleda med att rida på 6-kanten i trav och därefter följa spåret för att rida skänkelvikning in till medellinjen, rida rakt fram och därefter växla mellan att rida ut i olika varv. Bra övning! Fick tänka på att lyfta bröstkorgen uppåt, sitta på hans bakben, lätta i vänster hand, andas, använda innerskänkeln i hörnpasseringarna istället för att försöka leda ut hästen på spåret. Tyvärr glömde jag nog helt av Yvonnes tips från förra veckans träning… Får jobba på det när jag rider själv. Jag fick göra samma sak i galopp: först på 6-kanten och därefter skänkelvikning, men nu till kvartslinjen. De första gångerna skulle jag rida rakt fram efter skänkelvikningen men efterföljande gånger skulle jag rida öppna fram till kortsidan. Andas och slappna av, andas och slappna av… I slutet av ridpasset hade jag en svettig häst som var avslappnad med droppad hals och som arbetade fint med ryggen. Underbara häst! Det är så kul (men svårt)!

Efter träningen sa Sofia att det verkligen hade hänt något med Mackans hals, och jag kan bara instämma. Kul att hon la märke till det. 🙂 Kan också tillägga att det inte är fett… 😉

IMG_2412

Det är så otroligt roligt att rida även om det är svårt, men jag upplever ändå att jag är på rätt väg i och med att jag kommer på mig själv när jag hamnar i gamla vanor och då rättar mig själv. Vissa säger att ”då har man kommit en bit på väg” och det håller jag med om. 🙂

 

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s