Mot högre höjder!

Tänk vilken fantastisk sport vi håller på med! Att vara 55 år och befinna sig mitt i karriären (eller åtminstone få tro att man har någon sorts karriär) – det är inte alla sporter som kan matcha det. 😉 Just nu är jag mitt i min hoppkarriär och i dag var det återigen dags för oss två dressyrtanter att matchas av coach Emelie. Så himla kul! Det bästa av allt är att det är alldeles lagom svårt och inte en enda gång har jag haft en näradödenkänsla. Puh! Fokus ligger på att vi skall kunna ha en jämn galopp, rida bra vägar och ha kontroll. Med allt vad det nu innebär…? Även om vi ännu inte har hoppat hinder så är svårigheten för oss i dagsläget att ha rätt tempo och verkligen ha hästen rak över de serier som Emelie utsätter oss för, och dessutom skall hästen vara mellan hand och skänkel. Men det tar sig! Faktum är att det går bättre och bättre (och tur är väl det) och ännu har coach Emelie inte sagt upp sig så hoppet om en karriär lever vidare. 😉

I dag hade coachen lagt ut följande plockepinn:

lång serie

En lite längre serie med galoppbommar varav en bom var upphöjd. Det var dessutom en kortare serie med tre bommar med mittenbommen upphöjd samt en annan övning med en galoppbom följt av det som först var ett litet kryss men som sedan gjordes om till en bom på sockerbitarna:

kort serie

Vi fick börja med att trava över serierna för att hitta rätt tempo och rätt väg. När vi hade gjort det några gånger så var det dags för galopp. Vi började med den korta serien (har jag för mig) och fick rida den några gånger i varje varv. Till en början så flöt/drev Mackan ut åt sidan och jag fick då instruktionen om att jag skulle använda yttertygel och ytterskänkel – funkade finfint! ”Ha en bra galopp i svängen, hitta linjen och bara sitt.” Ungefär så sa Emelie. 😉 Som jag fattar det så var det liksom i svängen som jag skulle sätta både takt och tempo och när jag väl hade gjort det så skulle jag inte göra så mycket mer sedan – förutom att se till att hästen inte tog en annan väg över bommarna då… 😉 I dag försökte jag dessutom att verkligen titta på väggen bortanför galoppserien och låta min häst ha koll på bommarna, och det gick ju galant. 🙂 Titta på väggen, titta på väggen… Första delen av den långa serien gick bra, men efter den upphöjda bommen så drog Mackan iväg aningens och tempot var inte det samma längre. Då fick jag instruktionen om att spänna magen och ta en liten förhållning precis före den upphöjda bommen, och det blev väldigt mycket bättre efter det. Så himla kul även om det inte är så lätt att hitta magmusklerna… måste verkligen ta tag i min egen träning igen. I sommar kanske?? Såg att Friskis startat sin utejympa… Kanske dags redan på måndag? 

Den tredje övningen innebar att vi skulle rida på en 8-volt och ”hoppa”  krysset med galoppbommen före – alltså rida in från långsidan och byta galopp över kryssen. Att byta galopp har inte varit vår starka sida men jag tänkte att ”går det så går det” – och det gick. Från höger till vänster galopp. Från vänster till höger var det inte lika lätt av någon anledning. (Mest troligt var det jag som trixade och fixade lite väl mycket, och då fattade Mackan nog inte vad som förväntades av honom.) På nästa träning får Emelie sitta upp och visa min häst vad vi vill att han skall göra och förhoppningsvis trillar 25-öringen ner och om inte annat så kan Emelie känna hur Mackan känns och instruera mig därefter. Något av det svåraste med den här övningen var att rida in tvärt mellan bommarna och dessutom komma rakt på galoppbommen och krysset för att därefter snabbt vända in på en volt igen. Första gången jag red övningen så var jag absolut inte beredd på att jag skulle vända så snabbt. Ja, ja, Emelie hade sagt det, men så himla snabbt kunde det väl inte vara… Vi skulle vända innan bomserien som låg utmed andra långsidan, men flera gånger när jag skulle växla från vänster varv till höger varv över krysset så hamnade jag i bomserien utmed andra långsidan och bytte Mackan galopp. 🙂

Avslutningsvis fick vi rida den längre bomserien i vänster varv, ”hoppa” krysset, byta till höger varv, rida utanför den korta serien, ta den längre serien igen och avsluta med att ”hoppa” krysset och rida ut i vänster varv – eller om det var tvärt om, kanske? 🙂 Oavsett om det var tvärt om eller ej så var det väldigt jobbigt men väldigt roligt – precis som det är varje gång. Hästarna fick nog arbeta mer än de vanligtvis brukar och coachen rekommenderar typ två dagars skrittarbete efter den här träningen. I slutet av träningen trodde jag att Mackan behövde gå på toaletten, men förmodligen var han bara jättetrött. Stackarn. 😉

Nästa gång blir det mer fokus på hoppning, för då skall vi ha HINDERSTÖD! 🙂

En bonus i det här är att Emelie är equiopat och driver Hästen i Fokus och har sin häst i stallet vilket innebär att hon har full koll på våra hästar. 😉 Vi kan alltid bolla tankar och idéer med Emelie och hon behandlar våra hästar med jämna mellanrum och om ca en vecka är det dags för en genomgång av Mackan igen. Han har känts väldigt fräsch under hela vintern och jag har kunnat träna och rida utan längre avbrott. Så skönt! Med tanke på att Mackan är en så kallad ”halshäst” med inflammation och pålagringar i halskotpelaren så är det ju helt fantastiskt! 🙂

 

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s