Centrerad ridning 4.

”Hur är det här då?” frågade Yvonne och jag svarade ”jo tack, det är rätt bra men jag har haft lite problem med piriformis…”. ”På höger sida?” frågade Yvonne och mitt svar blev ”ja”. ”Jag ser det, eftersom din högerfot är lite utåtroterad.” Fräckt att hon kunde se det, för själv hade jag inte en aning om det. 🙂 Inledningen på träningen blev lite skönt smärtsam eftersom Yvonne tog tag i mitt högerben och flyttade lårbenet bakåt, lyfte det uppåt och skakade lite lätt i det plus lite andra rörelser. Så himla najs! Det vänstra benet var mer följsamt och inte lika påverkat som det högra och jag kände en väldig skillnad på vänster och höger när Yvonne testade rörelseförmågan i benen. Efteråt var det en skön känsla i benen och det kändes som om benen var 10 cm längre än vanligtvis. 🙂 Tänk om hon kunde komma varje dag och dra i mina ben när jag sitter i sadeln… På den frågan svarade hon att det gick att ordna, men att det var en pengafråga. 😉 Kan tänka mig det! Jag fick också ställa mig upp och sätta mig ner igen och då vinkla mitt bäcken bakåt: ”Tänk att fisen skall gå framåt om du råkar fisa.” 😀

Den här träningen var inte hemma hos Yvonne utan hos en av Dressyrpinglorna som jag känner sedan tidigare. Mackan har aldrig gått i den här paddocken tidigare och han tog flera tillfällen att ”bli rädd” för olika saker. Fjant! Även om jag tycker att han bara är fjantig så får jag svårt att slappna av helt i det läget eftersom jag inte vet när/om han skall reagera på något. ”Andas och låt andningen placera bollen lågt ner i din kropp”. Självklart, det är ju lösningen på allt… 😉 Andas, andas, andas.

”Ha dina händer lite mer burna och tänk på att ha tummarna upp – framför allt på vänsterhanden” hörde jag Yvonne säga i hörluren i örat. Va? Har jag inte tummarna upp?? Det känns ju så… Tänk vilken kroppsuppfattning jag har. Högerfoten pekar utåt och vänstertummen inåt. 😉 ”Varför behöver du göra omtag på tygeln så ofta? 🙂 Är det för att han är tung i handen eller för att tygeln glider ur handen?” ”Det är för att tygeln glider…” Nu skall jag försöka hålla fast tygeln bättre/hårdare men aktivera det där gummibandet i armbågsleden som en tränare sa till mig för så många år sedan. Varför kan man inte bara ta till sig all kunskap och ha kvar den? Lite som när man programmerar en dator… Det smärtar att behöva erkänna att jag är lite som en teflonpanna – typ inget fastnar. 😉 Jo, det gör det väl, men det behövs väldigt många repetitioner och om det går för lång tid mellan påminnelserna så faller de ur minnet så småningom. Ofta är det nästan som att lära om sådant som jag redan har lärt mig. Märkligt.

Nu skall jag fokusera på att ha champagneglas i händerna för Yvonne hotade med att ha en test om ett tag där det skall vara champange i glasen och att jag får dricka upp det jag inte spiller ut. 😉 Så nu vill det till att jag tränar riktigt flitigt! Skål!

Om jag skall summera den senaste träningen så är det följande jag skall tänka lite extra på:

  • Ha champagneglas i händerna.
  • Bara mjukt följa med i skritten och inte driva med mitt säte.
  • ”Fisa framåt”. 😉

Nu hoppas jag att jag kan boka in fler träningar under sommaren, både för Sofia och för Yvonne, och dessutom få tummen ur att lasta min häst och rida ut i underbar natur som komplement till A2R och equibodybalance. Jag skall dessutom ladda DVD-spelaren med Birthe Vogelius Spänst och harmoni i ryttarens sits. Det är en DVD jag verkligen kan rekommendera! Bara det att lyssna och titta på goda exempel gör mycket för min kroppsuppfattning då jag matar hjärnan med ”rätt” input och det blir lättare för mig att hitta rätt när jag väl sitter på hästryggen. Träna, träna träna.

Mackan på väg ut

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s