Sedan förra träningen har jag fokuserat extra mycket på att vända Mackan med hjälp av ytterlåret och ibland har det fungerat bra och ibland verkar han alldeles ha glömt av vad jag menar. Vid varje ridpass måste jag påminna honom och ibland behöver jag dutta till med spöet på bogen för att han ska bli påmind. Efter det så kan jag i regel lägga spöet åt sidan och bara använda låret. 🙂
På dagens träning var det fokus på mina skuldror och hur mycket jag kan påverka genom att använda dem rätt. Spännande! Jag fick utgå från ett neutralläge och därifrån dra bak dem, och den lilla rörelsen gjorde att det blev typ en förhållning. 😉 Det viktiga i det läget var att hålla kvar i tygeln med buren hand och bibehålla vinkeln i armbågen. Tillbaka till neutralläget. Nästa rörelse med skuldrorna var att flytta fram dem och på så vis skapa en eftergift och beroende på hur mycket jag följer med med handen så får jag olika mycket eftergift. Jag som alltid tidigare bara har sträckt fram armen!? Om jag dessutom flyttar fram skuldrorna så blir det ju lite extra framåt, vilket kan vara bra i vissa tävlingsmoment.
När jag red på volten så skulle jag dra bak min inre skuldra och genom att jag gjorde det så skapade jag också en ställning. Fräckt! Genom att använda skuldrorna på det här viset så är jag övertygad om att jag faktiskt kan bli ännu mer stilla med mina händer, och det är bra. Förutom skuldrorna så fick jag arbeta vidare med att använda ytter lår i växelvis kombination med inner skänkel. Vända för ytter, dutta med inner, vända för ytter, dutta med inner, flytta bak skänkeln aningens och påverka innerbakben… Yvonne berättade för mig att jag behöver arbeta med att ”trycka ut” inner bakben i och med att Mackan verkar vilja göra samma sak med bakbenen som med frambenen, eller som hon uttryckte det: ”han verkar vara en hel häst som har svårt att göra olika saker med framben och bakben.” Detta i sin tur kan förklara varför han oftast gör skänkelvikningarna så bra. 😉 När jag frågade vad jag kan göra för att påverka det här så fick jag svaret att t ex bommar och uteritt i skog och mark kan vara bra. Hmmm, vart ska jag åka då för att gå över stock och sten?
Summa summarum så kan jag konstatera att det är jäkligt svårt att ha koll på allt samtidigt! Skuldror, händer, ytterskänkel, innerskänkel, blicken, händer igen, skuldror… hjäääälp!
Efter träningen var vi några stycken som satt och pratade med Yvonne en stund och jag fick möjligheten att prata om skolorna med CR-glasögonen på, och jag hoppas och tror att poletten trillade ner. Jag fick också rekommendationen om att vara supernoga i ingången till rörelsen, för om den inte är bra så blir det svårt att ”fixa till” det senare. Hellre rida en bra ingång och bara rida några steg i t ex öppna för att därefter rakrikta och lägga en ny liten volt för att göra en ny ingång till rörelsen och så vidare. (Skillnaden mot ”traditionella” instruktioner är att jag ska lägga till/använda ytter lår när det behövs.)
Om en vecka är det träning för Yvonne FA och då är det upp till bevis beträffande bogen in! 😉
Mer av detta får det bli fortsättningsvis:
dressyrbitchen 