Nya tag igen…

I förra inlägget skrev jag att jag hade en plan och att jag förhoppningsvis skulle kunna hålla planen och komma igång ordentligt. Det gick så där med det… Tre dagar efter Mackans skoning så kom det ett par nya hästar i hagen intill och då sprang han av sig en baksko. Som tur var kom hovslagare Dan redan dagen efter och slå på skon eftersom han vet hur hoven blir om Mackan går utan sko några dagar – trots att jag försöker hålla hoven hel med hjälp av Vetrap och silvertejp. Mackan var rejält belastningshalt och var säkert tacksam över att få på sig skon igen. 🙂 Dan förklarade att Mackan mest troligt var öm i hoven och rekommenderade att ge Mackan ett par dagar utan arbete. Jaha, vila igen… 😦 Till råga på allt så var Mackan oren fram när jag skulle kontrollera huruvida han hade ont bak några dagar senare. Jaha, ytterligare några dagar med vila. 😦 Sammanlagt blev det en veckas vila för Mackans del, men NU ska vi igång igen. 😉

I dag fick Mackan gå med Equibanden och jag kombinerade styrka och koordination genom att dessutom låta honom skritta över fyra bommar som var upphöjda i ena sidan. Bommarna låg tvärs över medellinjen med ca en meter emellan. Han fick arbeta i intervaller där han först fick gå över bommarna fem gånger i vänster varv, kort paus, och därefter fem gånger i höger varv. Första intervallen gick enbart i skritt, men i följande intervaller fick han skritta över bommarna och arbeta i trav på volten som blev för att komma tillbaka till ”början”. (Nästan som en 8-volt fast med fem gånger i varje varv innan det var dags att byta varv.) Sammanlagt blev det tre intervaller med totalt tio gånger över bommarna i varje intervall. I pauserna mellan intervallen fick han skritta och då passade jag på att göra små volter och några ryggningar. Målsättningen är att arbeta med den här typen av träning två gånger i veckan.

Som grädde på moset ställde han sig på min ena fot i dag. Aj! Aj! Aj! Helvetes jäkla skit! Foten blev alldeles blå och jag hoppas att jag får ner den i ridstöveln i morgon… 😉

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s