Egentligen skulle Amanda hoppat studs med Mackan i dag, men eftersom regnet vräker ner så får Mackan ytterligare en dags vila. Istället för att hoppa studs så bakade Amanda och Jossan chokladmuffins, dubbel sats, och vi andra vräkte i oss. Jag får lite dåligt samvete..
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Släppte ut Acke och Mackan tidigt och såg fram emot en dag med diverse fix här hemma på gården. Håkan har hängt på utsidan huset och målat stuprännor och lite annat som behövdes fräschas upp. Jag kastade mig ut i grönskakslandet – eller rättare sagt ogräslandet – för att snygga till så gott det gick. Det är nästan så att jag blir gråtfärdig när jag ser allt ogräs i landet. Varför växer ogräset så himla bra och inte det andra? Bönor, sockerärtor, ruccola, morötter mm verkar ju underutvecklade i jämförelse med ogräset:( Jag tillbringade i stort sett hela dagen med att rensa ogräs. Musklerna i nacken började värka och händerna blev alldeles trötta. Tur att Mackan skulle vila i dag. Vare sig Håkan eller jag orkade fixa middag i dag, så vi hämtade Pizza istället.
I dag blev det inget Pilatespass, men väl ett hårt arbetspass i landet.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Läste i tidningen i morse att Kungsbacka ridsport hade sommarrea. Väckte Amanda så att vi kunde åka in och fynda ridbyxor och hjälm till henne, men vi kom hem utan fynd. Visserligen kom vi hem med både hjälm och ridbyxor, men det var lååååångt ifrån fyndpriser på dem. Hon fick ringa hem till Håkan för att fråga om han kan vara med och sponsra hjälmen eftersom det var jääääättedyr. Gullig som han är så svarade han att så länge det handlar om hennes säkerhet så betalar han hjälmen.
Dagens ridning bestod av en skrittur tillsammans med Martina och Acke. Martina fick några timmars ledigt av sin arbetsgivare så att hon kunde ta hand om Acke och dessutom sova hemma för en gångs skull. Hon arbetar 7 dagar i veckan, ca 12 timmar varje dag – hon ser ofta ut som en levande zombie. (Hon är 19 år och har räknat ut att hon tjänar 27 kr i timmen!) Som tur är så arbetar hon bara i 3-veckorsintervaller så att hon kan få ”vila upp sig” på jobbet vid ATG-kliniken på Åby däremellan. Nu fick hon som sagt lite extra ledigt och kunde rida ut tillsammans med mig och Mackan. Det var riktigt skönt att bara skritta ut eftersom det har varit lite hektiskt sista tiden.
Mackans ena framsko börjar släppa lite och jag undrar om det kan bero på att sulan inte sitter som den skall. Tyvärr har hovslagaren semester ytterligare en vecka så det lär dröja innan det blir åtgärdat. Jag skall nog ringa leverantören av sulorna och fråga om det är något som vi bör tänka på när vi sätter på dem. Jag misstänker att de inte är fastlimmade ordentligt på skon eftersom de har glidit åt sidan något. Sömmarna stack ut lite väl mycket så jag tog en hammare och böjde ner dem för att minska risken för sår. För att ytterligare linda in Mackan i bomull så fick han boots på båda fram.
Klockan var mycket när vi var klara i stallet och som tur var så hade Håkan middagen färdig. I dag åt vi ugnsbakad torskfilé, egen potatis, smält smör, pepparrot och lingonsylt. Mums!
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45
Amanda åkte iväg till en kompis för att rida och sova över, Håkan och Axel tog med sig hundarna till en sjö i närheten för att bada, och då – då passade jag på att ta fram liggunderlaget och köra ett Pilatespass innan jag gick ner till stallet. Inga konstigheter förutom de vanliga bekymren, men jag kämpar på.
Lev väl!
Mackan fick arbeta utan ryttare på ryggen i dag. När vi skrittade fram så passade jag på att stämma av så att han går undan för mig ordetnligt, för nu var det länge sedan som jag arbetade honom från marken. Han lyssnade bra och det kan säkert bero på att Martina har roat sig med att öva lite då och då när hon har haft tid. Nu behöver jag bara gå mot honom för att han skall backa eller gå åt sidan. Bra.
Som ytterligare uppvärmning för både hästen och mig så tränade jag på att springa med honom. Fullt ös i 40 meter är inte vad jag brukar ha, och flåset är därefter. Mackan tycker att det är jättekul att springa – vi brukar roa oss med några meter då och då när vi är ute på promenad tillsammans. Med lite övning och noggranna studier i hur proffsen visar sina hästar så skall det säkert bli bra.
Jag longerade först i båda varven utan inspänningar och arbetade då på lilla volten så att han fick gå med bakdelen utanför voltspåret och trampa över ordentligt. Satte därefter på inspänningarna och arbetade honom i både skritt trav och galopp. Det blev mest övergångar och tempväxlingar för att stämma av hans uppmärksamhet. Konstigt nog lyssnar han bättre i vänster varv..
Avslutade dagens arbete med att springa några vändor igen samt försök till att ställa upp honom snyggt. Det är inte det lättaste! Han ställer sig som en gammal ko, hänger med huvudet och ser allmänt trött ut. Så kan man inte göra när man skall stå snyggt! Jag försökte vifta lite med pisken i luften för att få honom uppmärksam, men då trodde han att vi skulle promenera iväg. Här måste övas! Stretchade som vanligt innan han fick gå ut i hagen igen.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 55
Äntligen fick jag möjlighet att utföra mitt Pilatespass alldeles ensam utan en leende publik. Jag upplever att jag får mer och mer fokus på rörelser och kropp, men det är en långt ifrån bra. Alla förbätttringar är till glädje.
Efter Pilatesövningarna så provade jag för första gången Håkans Abtronicbälte. En bruksanvisning på norska gjorde mig lite lätt förvirrad men vill man så går det. Dessutom är jag typen som sällan använder bruksanvisning – jag sätter igång direkt och ser om det fungerar – och om det inte gör det så tar jag ev fram en bruksanvisning. Man skall sätta gele på plattorna innan användning, men hur mycket gele? En god klick står det i bruksanvisningen, men allt är ju relativt. Om man tar för lite gele så uppstår det en obehaglig känsla, och det vill jag ju inte ha, så jag tog rejält med gele för säkerhets skull. Jag satte på bältet på magen och började trycka på knapparna för att få fram rätt program. När jag väl fått på rätt program så kändes det inget alls och då skulle man, enligt bruksanvisningen, trycka på en knapp för att öka intensiteten. Jag tryckte snabbt ett antal gånger och fick därefter en rejäl smäll i magen! Jävlars vilket tryck! Det var nästan som om någon hade kört en knytnäve i magen på mig. Snabbt som tusan tryckte jag på den knappen som minskade intensiteten. Lättnad. När jag väl hade fått en en intensitet som kändes ok så la jag mig på sängen och läste bruksanvisningen noga. Efter 10 minuter stannade impulserna och allt var färdigt. Till en början skall man köra max 1-2 gånger per dag för att vänja musklerna, så jag provar i morgon igen. Riktigt bekvämt för en som inte gillar att göra situps. Ligga i sängen och läsa medan bältet fixar musklerna. Nästan för bra för att vara sant.
Lev väl!
I natt fick hästarna sova inne. Vädergubbarna pratade om kuling och regn i går, men så blev inte fallet så hästarna kunde lika gärna sovit ute i natt också.
För första gången åkte jag iväg ensam på träning med Mackan. Amanda hjälpte mig att lasta här hemma och när jag kom fram så lastade jag ur på egen hand. För ovanlighetens skull så var han spänd och kunde inte stå still när han kom ur transporten, men det berodde nog på att det blåste samt att hela gårdsplanen var full av föräldrar, ungar och ponnysar. Ridläger:) När han hade lugnat ner sig något så band jag honom vid en uppbindningsplats intill stallet. Sadlade och fixade i ordning allt inför träningen. I det läget var jag väldigt glad över att det inte hande hunnit bli kuling och regn..
Jag fick rida fram på en liten oval volt då det var tränare och elever vid varje kortsidas volt. På den ena sidan var det två flickor som red och de hade ingen större koll på sin volt, vilket medförde att de kom över på ena halvan av mittvolten – där jag försökte rida fram. Det blev ingen avancerad framridning, men det blev i alla fall lite skritt och trav. Lagom uppvärmning alltså. Redan vid framridningen så kände jag att Mackan svarat bra på tidigare träningar. I dag stretade han inte alls utan låg kvar fint på tygeln i övergångarna också. Kul. På träningen arbetade jag på volten och ökade och minskade den. I det arbetet ingick också tempoväxlingar och övergångar. Vänstervarvet var mycket lättare och ökningarna av volten gick bra, men högervarvet var lite jobbigare. Jag fick ligga på ordentligt med innerskänkeln, utan att han för den delen flyttade sig, jag fick lägga till spöt på baken och då gick det lite bättre. I detta varvet så förböjde han sig nästan och ville inte alls gå fram, så Marie fick sitta upp en stund och ha språkkurs med honom. Efter en liten stund så var det som om poletten trillade ner och då fick jag sitta upp igen. Tänk vad det kan göra med en erfaren unghästryttare på ryggen:) På det stora hela så gick träningen riktigt bra och vi galopperade lite i slutet av passet. Fattningarna gick väl si så där men galoppen kändes bra. Nu äntligen börjar jag känna att det är ”riktig” galopp på gång och inte ”springafortframåt” utan större kontroll. Det känns riktigt bra! Marie tycker att det har gått framåt med stora steg och den hopplöshet som jag kände direkt efter hans vila är som bortblåst. I dag sa Marie: ”Du kanske skall visa honom själv på kvalitets..?”, men nej tack Marie, jag är tacksam om du gör det.
Marie sa att hon kunde hjälpa mig att lasta, men jag fixade det helt utan hjälp. Band upp honom, tog på transportskydden och lastade honom. I dag tvekade han inte alls, utan gick på direkt. Inne i transporten så snurrade jag bara grimskaftet några varv runt bommen, gick ut och stängde om honom. Tillbaka in och satte fast honom ordentligt. Yes!!! Jag fixade det utan hjälp. Målet är att det alltid skall kunna fungera så smidigt:)
Stolt som en tupp och alldeles upprymd ringde jag Mackans uppfödare på vägen hem. Jag vet inte hur många gånger jag har ringt henne och berättat hur glad jag är för Mackan och jag är övertygad om att det lär bli ett antal gånger till. Nu skall Mackan få ta det lite lugnare några dagar. Transporten är parkerad och tas inte i bruk förrän torsdag i nästa vecka, då det blir hoppträning.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60
Började dagen med en smaskig frukost och en dusch. På förmiddagen blev det bestämt att vi skulle åka till Ullared och hämta staketstolpar till paddocken. Vi beställde för längesedan rejäla ekstolpar som vi skall gräva ner och på så vis få ett riktigt hållbart staket. Än så länge har vi haft ett provisorikskt bestående av hagstängsel och det har liksom aldrig blivit av att byta. Nu blir det äntligen dags – lagom till vi skall sälja.. Håkan kopplade på transporten, men tappade den när vi kom ut på Jutegårdsvägen – frågan är hur han satte på den? Tur att det inte var en häst i.. men om det hade varit det så skulle han inte få ha kopplat på. Då vill jag gärna göra det själv. Min man har lite bråttom ibland och då vet man inte riktigt hur saker och ting sätts ihop:) Som tur var så var det inget som gick sönder – det var bara vajern till bromsen som släppte från ena fästet, men det var lätt fixat så vi kunde snart köra vidare.
När vi kom hem med alla stolpar så var det bara att lasta ur dem och lasta Mackan istället. I dag var det nämligen Clear round-hoppning på Kungsbacka ridklubb. De har visserigen haft flera hoppningar under sommaren, men det är först nu som Mackan har varit redo. Jag letade snabbt upp filmkameran eftersom jag ville dokumentera hans första riktiga banhoppning, men det visade sig att batteriet var helt slut. Typiskt. Letade reda på laddaren och tog med den också. Kvinnorna i sekretatiatet hade full förståelse för att jag ville filma min häst och jag fick sätta kameran på laddning inne hos dem under tiden som vi förberedde hoppningen.
Vi har varit iväg ganska ofta med Mackan på senare tid och det är inget märkvärdigt för hans del att landa på ett nytt ställe. Han skötte sig finfint hela tiden. Jag anmälde till 80 och 90 cm så att det fanns en chans för Amanda att trycka över honom på första rundan om det skulle behövas. Väl inne på banan så gick det riktigt bra och han gick stadigt och fint utan att bry sig om vare sig infångare eller dekorationer. Kul. Amanda hade en känsla av att han inte lyssnade ordentligt på henne, men vad kan man räkna med första gången på en bana, helt ensam? Amanda hann sitta av en kort stund innan det var dags för nästa runda. Hon tog ett par jättefina språng inne på framhoppningen och gick ut. Inne på banan så fick han också jättefina språng, men hoppade av riiiktiiiigt stort på två hinder och fick inte riktigt med sig kroppen och rev. Modigt av honom att våga hoppa trots att han var lite väl långt ifrån. Banpersonalen utbrast i kör ”Ooooaaaahh” när han hoppade stort och jag tror att de var lättade när det gick bra. Jag är supernöjd med Amandas och Mackans insats i dag. Mest nöjd är jag nog med att han inte visade någon som helst antydan till att vilja stanna på hinder – det bådar gott inför framtiden. Det var säkert många unghästar eller oerfarna hästar som hoppade på de lägre höjderna, men Mackan var en av de som skötte sig bäst (enligt mig..skryt). Många andra fick konstiga språng och det var också jättemånga som vägrade på flera hinder. Nöjd matte gick och köpte en rosett till sin bäbis:) Det är klart att man skall ha en rosett för sin första Clear round!
Nu har han visat att det är helt ok att hoppa bana på 90 cm, vilket också är lägsta höjd på tävling, så senare i höst kanske vi åker iväg på någon unghästhoppning. Det ser jag fram emot!
Tillbaka i stallet så blev det som vanligt stretch och massage/liniment samt cool-spray på karpallederna. I natt skall han få stå inne eftersom vi skall på ytterligare en drillning hos Marie i morgon bitti – därefter skall han få ta det lite lugnare i några dagar.
Hoppsan. Insåg nu att jag har missat mitt Pilatespass idag.. också.. Tar det i morgon.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Återigen ändrade jag mina planer för dagen. Planen var att rida ut på Mackan och därefter ta ett kort pass i paddocken bara för att känna om tisdagens pass levde kvar, men istället hade jag kvalitetstid med min son. Här hemma har vi för det mesta diskussioner om när och hur länge Axel får sitta vid datorn. Tendensen är att han fastnar inne på sitt rum och träffar kompisar enbart via datorn, viket jag som mamma inte tycker är ok. Nere på byn ser jag andra ungdomar som sitter på glasscafée, cyklar, badar mm. Jag hade gärna sett att han lämnade datorn på dagen och var ute och aktivt träffar kompisar.
I dag tog Håkan med sig Axels Internetdosa till jobbet och jag lockade Axel med bakning, tre i rad och schack. Det funkade rätt bra:) Vi hade en trevlig dag tillsammans och när Håkan kom hem på kvällen så fick Axel sätta sig några timmar vid datorn. Vi måste bli bättre på att umgås med honom, men det är så lätt att fastna i allt annat man har att göra: ogräsrensning, tvätt, matlagning, hästar mm.
För Mackans skull så hade jag planerat ridning, men när jag såg hur Acke och Mackan busade och galopperade runt i hagen så skippade jag ridningen. Han rörde sig ordentligt på egen hand i dag, så muskelstel lär han nog inte bli.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Skickade ut sonen på promenad med hundarna och Håkan med en bok upp till sovrummet så att jag kunde få TVn i vardagsrummet för mig själv. Jag har mycket lättare att koncentrera mig om jag vet att det inte sitter någon och flinar åt mig.
I dag kändes det rätt så kontrollerat, mitt Pilatespass. Nästan så att jag var lite överraskad själv. Rörelserna känns bra att göra, men jag har fortfarande lite svårt med tempo, andning och avslappning i nacke samtidigt som jag skall spänna center och bäckenbotten. HJÄLP! Det är tur att jag blir påmind om andning, avslappning och spänning av PilatesCharlotte under övningarna. Någon gång kanske allt klaffar.. på lite sikt.. eller så..
Att spänna center upplever jag inte alls som några problem, men att spänna bäckenbotten känns lite konstigt. Om jag inte är helt ute och cyklar så är det samma muskler som aktiveras när jag är jättekissenödig. Susanne Lanefält hade väl också sitt berömda KNIIIIIP i sina träningspass? Hur som helst så får jag inte till det riktigt med bäckenbotten i övningarna – några tips någon?? Jag kan inte knipa som om jag vore kissenödig i en halvtimma samtidigt som jag spänner center – eller är det bara en träningsfråga? Nu när jag skriver så inser jag att många läsare kanske tror att jag är inkontenent eller så, men än så länge klarar jag att knipa i det avseendet.
Lev väl!
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 30
dressyrbitchen 