Rätt okej genrep.

Stack lite tidigare från jobbet för att möta upp hovslagare Peter som skulle titta på Mackans framhovar. Eftersom alla elever slutade samtidigt som jag åkte så var det ingen som verkade ha några synpunkter på att jag inte skulle vara med på eftermiddagens möte. Skönt.

Peter tittade på hovarna och sa att han inte hann sko om dem i dag, men att han kunde fästa skorna så att de kommer att sitta kvar ytterligare dagar. Det tackar jag för. Han hade massa idéer om hur man kan sko Mackan för att komma tillrätta med ömhet i sulorna, ömhet vid hårt underlag samt för att underlätta överrullning. Det lät spännande så vi bestämde att han få sko Mackan runt om om ca en vecka. Stig Bruun misstycker nog inte.. 

När skorna var fästade så gick jag ner till manegen. Först tänkte jag rida i paddocken, men den är så hård och Mackan går inte alls bra då, så jag valde det bättre underlaget i manegen. För att få till ridningen på bästa sätt så tänkte jag mig att Isabel stod i mitten och tittade på mig, och då och då tänkte jag ”undrar vad Isabel hade sagt nu?”. Följden blev ökning och minskning av volten i både trav och galopp samt tempoväxlingar i skritt och galopp och även de på volten. Det fungerade riktigt bra och Mackan kändes trevlig. Avslutningsvis så red jag igenom programmet, men det kändes inte lika bra. Inridningen blev inte rak, volterna i traven blev sådär och vid ett tillfälle så var jag tvungen att stanna för att minnas hur jag skulle rida. Jag får nog repetera programmet några gånger för mig själv före söndagens tävling. Även om det är kul att åka iväg på tävling så skall det bli skönt med hösten och vintern för att lägga extra fokus på styrka och uthållighet. Det skall också bli spännande att se hur långt vi kan komma med träningens hjälp i vinter.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 70

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen