Riktigt kul igen!

Som vanligt sen till stallet, vilket innebär att maken blir ensam i köket. Tur att han gillar att laga mat..

Tränsade återigen Mackan direkt och lät honom stå med bett och tungfelssticka under tiden som jag mockade och gjorde i ordning honom. Han gapar rätt mycket och saliven flödar till en början, men efter ett tag stänger han munnen och det slutar rinna saliv.

Hade i förväg plockat ut några övningar ur Hippsonboken: Grund serpentidbågar mellan kvartslinjerna, öka och minska volten i trav, galoppbommar utmed långsidan (för att få en gummibollsgalopp) samt öka och minska galoppen på volt. Riktigt kul att ha en plan! Mackan är lite stel och stolpig inledningsvis, men efter att ha galopperat en stund så släpper han och blir mjuk och fin. Jag red alla övningar utom den där man skall göra tempoväxlingar i galopp på volten. Den enda övningen som jag inte hade gjort tidigare var den med galoppbommarna utmed långsidan, och den var väl inte helt lätt.. Det skulle vara fem meter mellan bommarna så det gällde att hålla ihop galoppen och sitta ner ordentligt. Till en början fattade Mackan inte alls vad det var han skulle göra, för när jag skulle hålla ihop honom så bröt han av till trav. Gjorde några försök där jag red i en kort galopp och stod i lätt sits istället för att sitta ner. Mackan fixade det rätt bra efter några försök. Skall göra om övningen om några dagar och se om han fattar lite snabbare då. Trots allt så var han kvick i benen och försökte lösa uppgiften på ett bra sätt – även om det blev lite si och så med stilen..

Tungfelsttickan gör att jag har full ridbarhet redan från början. Det är lika lätt att ställa och böja i båda varven, och det gör att jag faktiskt blir en gladare ryttare. Det är riktigt kul att slippa jobba som tusan för att få honom att släppa i vänster varv, och det måste väl han också känna av hoppas jag. Ridningen blir trevligare både för mig och för Mackan nu. Underbart!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :) Visa alla inlägg av dressyrbitchen