Genrep inför morgondagens programridning.

Äntligen kände jag mig helt återställd efter påskhelgens kräksjuka och kunde ta både stall och ridning som vanligt. Har tappat både fokus och ridning efter förra omgången med influensa (eller vad det nu var) och denna helgens magtömningar, så nu är vi tillbaka på ruta två igen.

Jag hade förmånen att vara helt ensam i manegen i dag och det var ju bra i och med att jag skulle träna lite inför morgondagens programridning. Jag har lärt mig nya LA:3 och tänkte rida enstaka vägar först och därefter rida hela programmet som avslutning. Efter sedvanlig uppvärmning så tänkte jag att det skulle vara bra att testa galoppdelen i programmet eftersom det är den delen som jag har minst koll på – trodde jag. Det hela gick käpprätt åt h-vete direkt när jag skulle fatta galopp – Mackan fattade inte alls vad jag ville. Aha! I morgon måste jag träna lite skritt-galopp på framridningen så att han är med på vad som gäller. Gjorde om fattningen och då gick det bättre, men det blev ingen vidare galopp – Mackan drog på som om han hade eld i baken. OK, backa ett par steg och träna lite olika varianter på galopp innan jag gav mig på programmet igen. Efter det gick det bättre och jag kunde fixa galoppmomenten relativt bra. Dags att ge sig på hela programmet. Började med inridningen i galopp, Mackan bröt av alldeles för tidigt, gjorde om, samma sak hände igen, gjorde om och var lite mer bestämd så då gick det bättre. Fortsatte rakt fram och red ut i höger varv.. HÖGER?? Oj vad fel det blev.. Kollade lite på min fusklapp och gjorde om det igen. Pust! Till slut red jag i alla fall vägarna korrekt, men kvaliteten på det vi gjorde var inget vidare.. Jag fattar inte varför det skall bli så här när jag rider program? Överilat, alla moment kommer som överraskningar, jag glömmer förbereda Mackan, och så vidare..

Tur är det att det är Britt Hammar som kommer i morgon. Hon brukar alltid vara så snäll och hjälpsam. Förhoppningsvis har hon några bra tips att komma med som gör att både jag och Mackan kan göra vår första start i nya LA:3 med hedern i behåll 9/5 i Borås. Övning ger färdighet som man säger.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 80

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen