Rörelsestörning, tappsko och sadelbyte – inte kul..

I måndags var jag iväg och kollade mina sadlar och det visade sig, precis som jag trodde, att jag blir tvungen att byta. Båda sadlarna ligger för tight bakom bogbladen och lämnar inget utrymme för musklerna att arbeta ordentligt. Panelerna på dressyrsadeln följde inte heller Mackas rygg på ett optimalt sätt och kanalen var inte heller tillräckligt bred med tanke på tornutskott, nerver och ligament. Trist. Det blir alltid ett himla bök när det är sadelbyte. Jeanette är återförsäljare av JES och DK och talar ju självklart väl om dem. Faktum är att jag försöker fundera ut hur jag skall kunna få ihop pengar till en riktigt bra sadel.. JES går att få specialbyggd för både häst och ryttare och går därefter att justeras ifall man byter häst. Med andra ord kan man ha sadeln livet ut (om man inte byter till en häst med avsevärt kortare rygg). DK-sadlarna går också att få special, men de har luft i sina paneler och behöver därför inte justeras på samma sätt som JES om man byter häst. Båda märkena har riktigt gott om utrymme för bogbladen – något som jag bara har hittat hos Prestige D1 tidigare. Skall nog köpa några trisslotter och satsa på en Lottorad eller två..

I går hade Mackan trampat av sig en baksko som jag hittade i hagen i dag. Alltid skönt när skorna kommer till rätta och inte ligger kvar med sömmen rakt upp i luften. På fredag kommer det en hovslagare till stallet och han har lovat att slå på tappskon till en prislapp om 300 kr. Dyrt? Första gången jag betalar, men å andra sidan så är det ju inte han som brukar sko Mackan så det får väl gå. Eftersom det var både tappsko och mörkt ute i kväll så gick jag 20 minuter i manegen och passade då på att gå över ett antal bommar som låg på marken. Faktiskt första gången som jag nyttjade manegen i nya stallet.

Det verkar som om rörelsestörningen finns kvar trots behandlingar och vila, men på söndag kommer kiropraktorn och då skall jag prata med honom om min teori om att det är muskler och ligament bakom bogbladet som kanske är skadade. Får se vad han säger om det. Frågan är om Mackan kan gå med en rörelsestörning utan att inflammationerna kommer tillbaka. Vi får se – dyrt blir det i alla fall!

Lev väl! 

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen