Söndag och sovmorgon – kan det bli mycket bättre? Ja, det kan det faktiskt! Nu har jag äntligen kommit till trav i Mackans igångsättningsschema och premiären fick bli i ridhuset eftersom det var regn och halv storm ute. I och med att det inte finns någon radio i ridhuset så fick mobilen i fickan med lite Spotifymusik duga. Började med att skritta i 20 minuter och red skänkelvikningar och öppnor med ”ficklampan” tänd i bröstkorgen. Lagom till Imagine Dragons och On Tof Of The World, min absoluta favorit, så vad det dags att trava i två minuter. Mackan låg på på som bara den och verkade tycka att det var skitkul. Jag fick göra många halvhalter och till och med halt ett par gånger för att han inte skulle trava iväg som ett ånglok. Vid några tillfällen började han studsa och hoppa på stället för att därefter börja galoppera. Jag hade fullt sjå med att hålla traven, men det var det värt. Så himla mycket energi! Han kändes som en krutdurk och jag visste inte om han skulle explodera eller inte. Efter första traven så skrittade jag i tio minuter innan nästa trav, som blev bra mycket mer avslappnad (även om det var mycket energi då också). Ökade och minskade tempot något och han svarade riktigt bra – så himla kul! Avslutade ridpasset med tio minuters skritt på lång tygel – som han trampade på, riktiga sjumilakliv!
Tänk att det kan vara så fantastiskt att trava 2×2 minuter! Och inte känns det som om det var så länge sedan jag travade sist, det känns som om det var i går fastän det var ca fem månader sedan. Sadeln känns riktigt bra och jag har inte fått ont i benen över huvud taget – underbart!
Lev väl!
Hoppas att vi kommer tillbaka hit snart..
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
