Klättring på Fortamarksrundan.

Ställde faktiskt klockan trots att det var söndag och inget utsläpp av hästar. Sonen fyller 18 år på torsdag och jag ville för en gångs skull vara ute i lite god tid och fixa presenter, så förmiddagen ägnade jag åt att knalla runt på Kungsmässan. Inte massa folk och inga köer – härligt! Tog en sväng bort till Svensk Ridsport för att köpa ett extra täcke till Mackan, men jag gav upp efter en stunds letande. Faktum är att jag blev riktigt irriterad när jag var där eftersom det inte gick att få en överblick över vilka täcken de sålde och de flesta täcken låg inpackade i små kassar. Inte heller fanns det någon inom räckhåll att fråga. Jag gillar när täckena hänger på ”galgar” så att man kan titta och känna på dem och därefter gå till hyllan och ta det man vill ha. Nej, i morgon är det nog jag som åker till Granngården och ser om de har bättre ordning på sakerna.

Som tur var så hade irritationen lagt sig när jag kom till stallet, men som vanligt hade jag helt fel tidsuppfattning tidigare på dagen. Tidsoptimist – är det någon annan som känner igen det uttrycket? Misstänker det.. Istället för att borsta hästen och sadla så slängde jag på ett träns och några benreflexer för att vi skulle hinna hem igen före mörkrets inbrott. Det blev en riktigt härlig promenad och jag gick Fortamarksrundan, vände före landsvägen, vände igen för att få gå ännu mer i backar, vände igen för att komma hem. Gott för rumpa och lår (mina alltså..).

Slängde ut Mackan i hagen så att han kunde få äta lite hö under tiden som jag mockade och fixade maten. Från och med i morgon så är det en tjej som kommer att åka till stallet och lunchfodra hästarna, och det är helt suveränt. Tidigare har vi fått ge dem ganska mycket morgonhö i småmaskiga hönät, men i och med att de kommer ut före 07.00 så tar det slut rätt fort. Mackan har visserligen halm att äta, men den gillar han inte, så det blir många timmar utan mat mitt på dagen. Hoppas att det här blir en bra lösning.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen