I och med att jag var hemma från jobbet i dag så passade jag på att rida precis före mörkrets inbrott. Det finns nämligen ingen belysning i paddocken, så det vill till att utnyttja de tillfällen som erbjuds att rida. Paddocken ligger framför slottets entré och bredvid en damm med änder i – fantastiskt fint. Precis intill paddocken går två alléer till slottet och det är lite synd att man inte får rida i dem, för det hade varit supermysigt att skritta fram där. Nu är ridbanan helt ok att rida i, men den är inte helt jämn och skall fixas iordning inom kort. Det kommer att bli suveränt att rida där nu när det blir ljust på kvällarna!
Mackan var lite skeptisk när vi skulle gå på en övergång/smal väg mellan dammarna, men han knallade på utan att stanna. Väl i paddocken så fanns det mycket att titta på och han var riktigt spänd en bra stund och även då och då senare i ridpasset. För att få honom att fokusera på mig så fick jag göra en hel del övergångar och lite skänkelvikningar tills han slappnade av. Då blev han riktigt trevlig att rida igen. Jag upplever att det går mycket snabbare att få honom lösgjord nu än tidigare och jag kan tänka mig att det har med sadeln att göra. Bra är det i alla fall. Det blev en hel del trav och galopp, och då hörde jag att Mackans högra framsko glappade. Tur att hovslagaren kommer på torsdag! Har jag tur så sitter skon på även i morgon så att jag i alla fall kan rida lite powerwalk i ridhuset på kvällen.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 