På utflykt! :)

I dag hamnade jag och Mackan på en lite oplanerad, men ändå påtänkt, utflykt. Vi åkte till Ligården för att rida i deras manege eftersom jag gjorde bedömningen att det underlaget passar oss bättre nu i och med att det är fast och jämnt. I vanliga fall brukar jag prioritera att tillbringa fredagskvällarna hemma med familjen, men i dag prioriterade jag ridningen. Tur att jag har en man som är en fena på att laga mat, för annars hade familjen fått svälta…

För säkerhets skull ringde jag till Ligården innan för att säkerställa att ridhuset var tillgängligt – och det var det. Traudi Björling (?) hade träningar men det var öppet för ridning ändå. Kul! Nu äntligen fick jag en chans att se Helene och Omaha Beach träna för Traudi (även om jag själv satt till häst). När jag tog in Mackan i manegen så upplevde jag att han var väldigt positiv och framåt, ungefär som om han sa ”det här var roligt!” Inget spö och inga sporrar och jag hade en häst som villigt bjöd framåt. Härligt! I dag travade jag lite mer än vad jag har gjort tidigare i veckan och jag lät Mackan gå med näsan framför lodplan och huvudet lite högre än vanligt. Målet är ju att han skall komma upp och bli mer självbärig än vad han har varit i vinter… Det är som en av systrarna i stallet sa ”man får köra lite ridskolestuk ett tag så kommer det av sig självt sedan” så jag testar det tills dess att det är dags för nästa Kajsa-träning. Jag red bara i 45 minuter och Mackan kändes lika positiv hela tiden och det kändes bra att bryta när han var på topp.

Jag fick möjighet att titta lite på Helene när hon tränade och dessutom prata en stund med henne innan det var dags att åka hem. Trevligt! Synd att det är så sällan vi hinner ses, men nu har vi mycket på gång i ORF´s dressyrsektion så det kommer bli många tillfällen att träffa alla trevliga fd stallkamrater igen. Kul!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen