Snart är vi på G…?

Nu har jag börjat galoppera Mackan och träning mm ligger inom räckhåll nu känner jag. Det skulle verkligen behövas lite träning eftersom jag vissa dagar upplever att jag rider en 3-åring istället för en 10-åring… Det är ju liksom inte bara att sitta upp efter tre veckors vila och fortsätta där vi var. På något märkligt sätt lyckas Mackan förtränga vissa saker, t ex att lyssna på sin ryttare = mig. Kommunikationen blir då att jag t ex ber honom göra halt och svaret blir då ”ville du något? Jag tror att jag går några steg till innan jag väljer att lyssna…” Efter lite upprepade halter så fattar han och blir mer lyhörd för mina önskemål. 

Den senaste veckan har jag longerat, tömkört och ridit och nu har jag börjat lägga in lite mer galopp. Just nu ställer jag inga direkta krav på formen utan vill att han skall bjuda framåt och bära sig själv, så ibland känner jag mig som en nybörjare på en ridskolehäst – ingen direkt vacker syn… Att starta MsvC till våren känns som en utopi just nu – kanske framåt sommaren (i bästa fall). Vi får väl se om det går att få en intensivkurs för att komma ikapp oss och komma i någorlunda tävlingsform. 🙂

För att stärka Mackan så försöker jag lägga in pass där han får gå över bommar och när tillfälle ges så traskar vi runt i naturen. Hoppas på en något rundare (häst)rumpa om ett tag.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s