Programridningsträning.

I dag har vi haft programridningsträning på Gåsevadholm. Det är en tjej i stallet som känner en domare och fixade hela arrangemanget. Som grädde på moset så skall vi alla hem till stallkamraten i kväll för After ride. Kul initiativ!

Jag började med att skritta ut en liten stund innan jag värmde upp i paddocken. Det blåste ganska rejält och en och en annan snöflinga letade sig ner från himlen. Ganska snart fick jag komma in i manegen och fortsätta framridningen där. Red inte så länge innan jag fick startsignal och då var det bara att köra igång. Jag kände hur Mackan gick på dubbla spår ibland och det blev lite vingligt på ett ställe då han inte ville trampa i en bajs som låg på spåret. Mackan var lydig och vi tog oss igenom programmet utan några större missar. Efteråt fick jag en stund med domaren och då summerade hon: Fin uppvisning, men hästen (och ryttaren) behöver bli mycket kvickare. Tack, det är precis så det är! Tänk om jag kan få till det där någon gång – så mycket bättre poäng vi skulle få då… För att få igång honom så fick jag rida i galopp och gasa på utmed långsidorna för att därefter fånga upp honom och göra 10-meters volter. Efter några långsidor så vaknade han till och då fick jag galoppera på en mindre volt runt domaren och tänka på att inte fastna i innertygeln, vrida överlivet inåt och använda yttersidans lår i vändningen. För övrigt skulle jag tänka på att släppa knäna och tänka ”studs” mer än ”skvalp” i sadeln. Huvudet på spiken igen! Det är ju precis så som jag ser mig själv när jag rider förbi spegeln: ett enda stort skvalp. Nu skall det bli ändring på det! Mycket att tänka på… I slutet så kändes det rätt bra och jag tror att jag har förstått hur jag skall göra. Bad mina stallkamrater påminna mig om de ser mig skvalpa omkring i ett mediokert tempo – hoppas att de kommer ihåg det också. 😉

Protokollet innehöll en blandning av några 5,5, några 6 och några 7. Jag håller med om kritiken (eftersom jag känner igen den från tidigare protokoll) och jag hoppas att vi får tillfälle att göra om det här, för då skall jag förbättra poängen avsevärt!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 90

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s