Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

En stilla skritt.

I morse hade Martina utsläppet i stallet, vilket medförde en tidig morgon även för min del eftersom vi inte ville åka mer än två gånger till stallet. När samtliga hästar var ute så gjorde vi i ordning Acke och Mackan för en uteritt. Mackan ville inte stå still vid tantpallen, så jag fick be en i stallet att hålla emot när jag satt upp. Med renskinn och en häst på 174 cm så vill det till att sadeln inte åker på sned.. dessutom är tanten lite tung i gumpen:-) .. eller 😦

Hästarna knatade på bra även om stegen blir kortare nu när det är isigt och halt. När vi kom till bäcken så ville Mackan inte alls vara med längre, utan backade bakåt i stället för att gå framåt för skänkel och spö. Fjantig som han är så skulle han dessutom sparka med ena bakbenet när jag la till spöt – och där stod ju Acke. Som tur var så träffade han inte med sin broddförsedda bakhov.

Min förhoppning var att hinna med ett Friskispass i dag, tidsoptimist som jag är, men jag fick till slut inse att min tid behövdes till annat som t ex städning inför kvällen.

I dag fyllde Axel 14 år och på kvällen var min syster och hennes man här. God mat och trevligt sällskap. Egentligen skulle deras barn (mina barns kusiner) varit med, men de valde att gå på party istället. Jag kan förstå dem, men för Axels skull så var det tråkigt att kusinerna inte var med. Kvällen slutade sent och det var otroligt skönt att gå och lägga mig.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Mycket lugnare i dag.

Lång arbetsdag på jobbet. Som tur var så fixade Axel middagen i dag och jag kom hem lagom till dukat bord och färdig middag. Tortellini. Inte så avancerat, men fixat av en sur 14-åring:-)

Bortskämd som jag är så kom jag till ett färdigt stall. Martina hade redan fixat allt när hon ändå var där och jobbade i förmiddags. Lyx.

Det fick bli tömkörning i dag för knutornas skull. Dessutom är det nog bra om jag försöker tömköra med jämna mellanrum så att Mackan slappar av och blir riktigt van vid både linor och övningar. I dag gick det mycket bättre än sist och det var riktigt roligt. Tyvärr kom det in två ryttare som gjorde att jag fick anpassa mig och avbryta lite tidigare än tänkt.

I vårt stall finns det unghästar står inne hela dagarna, och har gjort så i flera veckor nu. Vad gör man som ryttare och ägare då? Jo, man sadlar sin häst, går ner till manegen, leder hästen 1/2 varv, spänner in den och börjar genast arbeta den i trav och galopp på lina. Riktigt trist! Om man är så pass orolig för sin häst att den inte skall skada sig så att man låter den stå i box flera veckor, varför ser man då inte till att värma hästen ordentligt före ett riktigt arbetspass? Inte vet jag , men jag tycker att det är synd om hästarna. Min häst är inte särskilt vältränad för tillfället, men jag är ganska överygad om att han är en lycklig häst som får gå ute hela dagarna tillsammans med sin kompis.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 30

Lightridning.

Efter Martinas hamburgermiddag så var det dags att åka till stallet. Det gick smidigt och lätt att fixa allt det praktiska, men när vi skulle hämta hästarna i hagen så höll jag på att få ett riktigt BRYT. Våra hästar går ju i en ”järnhage” med två långa böjda stänger som grind. Vid ett flertal gånger så har hästarna lyckats få ner den översta stången och tagit sig ut ur hagen, och som tur är så har det gått  bra alla gånger. Inga skador – inga försvunna hästar. Tack och lov. I dag var det tvärt om. I dag fick vi inte ut hästarna. Den översta bommen låg lös, men den understa satt verkligen fast. Vi var fyra personer som försökte häva loss den, sparka loss den och banka loss den, men ingenting hjälpte. Hur kul är det på en skala, att inte få ut hästarna ur hagen 19.00 i totalt mörker?? Som tur var så var Annas kille Mikael hemma och kunde hjälpa oss. Med en välriktad spark så fick han loss bommen. Tack Mikael!

Veterinären Titti tyckte ju att jag inte skulle rida än på ett tag, men Mackans knutor har funnits på hans rygg sedan i somras och han verkar inte ha särskilt ont av dem, så jag trotsade Titti i dag. Jag sadlade som vanligt med renskinnet underst och inledde med att promenera med Mackan i ca 10 minuter innan jag satt upp för att se hur han reagerade på sadeln. Det gick bra och jag satt upp. Mackan var spänd och reagerade för minsta lilla ljud, men inte av sadeln. Jag travade lite och hade inga som helst krav på Mackan förutom att han skulle slappna av och  gå i en någorlunda form. Jag red bara i 30 minuter för att inte riskera att knutorna på ryggen skulle bli irriterade.Hoppas att de läker snart..

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 30

Friskis & Svettis

Tänk vilken lyx det är att ha stora barn! Martina fixade stallet så att jag skulle kunna åka ner till Friskis för årets första riktiga träningspass och Amanda lagade maten under tiden som jag och Martina var i stallet för att ta in hästarna:-) Superlyx!

Jag har inte varit på Friskis på en herrans massa år, men nu var det alltså dags igen. Jag fick jympadojor och ett Friskiskort av Håkan i julklapp – fattar vinken.. Själva jympan var väl inte någon höjdare, men det var riktigt roligt att ha kommit över tröskeln och faktiskt tagit mig dit och tränat. Konstigt nog, men också tur nog, så var många av rörelserna lika som när jag tränade sist. Det var bara vid ett tillfälle som jag absolut inte fick ihop det med armar och ben, och det spelade ingen roll vad jag gjorde för det blev ändå fel. Hoppas att ingen såg mig.. I dag gick jag på ett Bas-pass, men jag får nog gå upp ett snäpp i intensitet för att få mer flås och träning. Jag är nog mer tränad än vad jag trodde. Målsättningen är att varva Friskisträningen med Pilatesövningar hemma. Hoppas att jag hinner med 2-3 Friskispass i veckan.

Lev väl!

Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Pigg värre..

Skulle egentligen ha tränat i dag, men tränaren SMSade återbud sent i går kväll. Visserligen hade jag tänkt att stå över träningen i och med att Mackan inte har gått något direkt de senaste veckorna, men Martina hade sett fram emot träningen och blev besviken. Förhoppningsvis blir det träning nästa söndag i stället.

Eftersom det blev sent återbud så hade vi inte hunnit ändra på tavlan i stallet, och följdaktligen så var det många som hade planerat sin ridning på andra tider. Jag tog tillfället i akt att tömköra Mackan under tiden som Martina red. Mackan var riktigt pigg! När jag släppte ut honom på volten för att trava så blev det galopp direkt, och det var väääääldigt svårt och jobbigt att få stopp på honom. Det känns lite taskigt att behöva ta så pass mycket i honom för att få stopp, men nöden har ingen lag. Han verkade tycka att det var roligt att få jobba lite lagom igen:-) Det skall bli spännande att se vad som händer när jag skall rida.. Jag glömde att ta av mig jackan innan jag började tömköra, så jag blev ordentligt varm av att gå raskt och småspringa i det relativt djupa underlaget. Vid vissa tillfällen var jag lite orolig för att jag skulle ramla omkull, för underlaget var  både gropigt och tungt på sina ställen. Inte optimalt med andra ord:(

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 35

Uteritt – promenad.

Efter gårdagens incident med Acke så tog jag med mig Håkan till Granngården för att hitta saker som kunde göra vår hage utbrytningssäker. Vi köpte karbinhakar, kedja och några rejäla bultar. Vi hade några olika lösningar i huvudet, men tyvärr blev ingen av dem bra när det väl kom till kritan. Stången som vi skulle fixa fast i stängt läge gick inte att få in så långt som vi ville i motsatta sidans rör. Borret som Håkan hade med sig var för klent för stången, så vi fick lösa det hela med att binda ett rep över grindöppningen. Tankarna får gå vidare..

När vi ändå var i stallet så passade vi på att gå en promenad. Jag med Mackan och Håkan med Ebba och Berit. Vi gick ”lilla rundan” som tar ca 60 minuter. Det var jobbigt värre att gå i skogen, över stock och sten, där det låg gott om snö. Mackan tyckte att det var jättekul att komma ut på promenad och jag var tvungen att ta ett mantag för att hänga med i skritten i skogen. Som tur var så hade jag tagit på mig broddarna, för annars hade jag åkt kana på vägen där snön var packad och glashal. När vi var tillbaka till stallet så ställde jag tillbaka Mackan i hagen och åkte hem för att fixa lite innan det var dags att åka tillbaka för mockning mm. I dag passade jag på att tvätta knutorna på Mackans rygg med ett specialshampo och ljummet vatten. Även om veterinären sa att det nog var bäst att låta knutorna vara så skall jag prova att varva tvättning och mjukgörande under tiden som de läker. Som det ser ut nu så verkar huden läka ovanpå knutorna utan att själva knutan försvinner, och då känns det som om jag är tillbaka på ruta ett. Håller tummarna för att det blir bra.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Lös häst!

Åkte upp till stallet på kvällen för att ta in hästarna. Martina hade fixat allt i stallet i dag också, och det finns stor risk att jag blir riktigt bortskämd. Det var fullt av folk i stallet men ganska öde ute. När jag kom fram till grinden så stod Mackan där och väntade och jag såg att övre järnstången i öppningen var nerriven. Ropade på Acke men kunde inte se honom någonstans. Rätt vad det var så kom han i full galopp på galoppbanan – han vet uppenbarligen vad den skall användas till! Han stannade jämte mig och precis när jag skulle ta honom så drog Mackan iväg på världens repa i hagen, och då satte givetvis Acke också fart. Mackan stannade längst bort i hagen och Acke bredvid honom, fast utanför staketet. När Mackan drog nästa repa så stack Acke mellan hagarna och ut på vägen – visserligen en liten väg, men bilarna som kör där har oftast ganska hög fart. Jag valde att fånga in Mackan och ropa på förstärkning, för om Mackan hade fortsatt att galoppera i hagen så vet jag inte vart Acke hade tagit vägen. Som tur var så var det några som hörde mitt rop på hjälp och Acke kunde så småningom fångas in. Jäkla häst. Det är inte första gången som han är ute, och i morgon blir det till att fixa till något som gör att han inte kan få loss översta järnbommen i  grinden. Familjen har supportat med flera förslag, så det kommer säkert att bli svårt för utbrytarkungen att ta sig ut.

När jag precis hade kommit innanför dörren hemma så ringde min mobil. Det var en tjej som sa att hon trodde att hon hade hittat vår katt – en trefärgad långhårig katt. Det var Isa. Isa har alltså kvar halsbandet med Agrias nummerbricka som hon hade när hon bodde hos oss.. Tjejen berättade att hon hade ringt Agria och fått mitt telefonnummer, ringt det men fått reda på att det hade upphört och att det var utan hänvisning. Då hade hon letat reda på en gammal telefonkatalog och sett mitt och Håkans namn, sökt på Internet och hittat mitt mobilnummer. DET var bra gjort! Tack och lov att det finns människor där ute som inte är rädda för lite besvär:) Jag försökte få tag i kvinnan som har tagit hand om (?) katterna, men utan resultat. Då ringde jag tjejen igen och berättade för henne vem som hade katterna och efter en stund ringer hon igen och berättar att hon har pratat med kvinnan (som visade sig var bortrest några dagar). Då undrar jag hur man kan lämna två katter ensamma i den här kylan?? Visserligen var det en granne som skulle mata dem och visserligen så skall de ha tillgång till garaget via en kattlucka, men det KAN ju vara så att luckan har snöat igen?! Hoppas verkligen att hon åker hem och tar hand om katterna omgående – för i annat fall kommer jag inte att sova gott om nätterna. Det visade sig också att Isa och Findus bor ganska nära tjejen som ringde mig, och hon lovade att hålla ett öga på dem och höra av sig om inte allt stod rätt till. Tack och lov! Hoppas att hon slipper ringa..

Lev väl!

Häst: Acolla

Pulsade i snön.

Då var terminens första arbetsdag avklarad. Eleverna var visserligen inte på plats, men ändå. Bara det att klockan ringde okristligt tidigt var ju jobbigt nog. Dagen gick i och för sig snabbt och smärtfritt och när jag kom hem fick jag reda på att ängeln Martina hade mockat och gjort Mackans stallfix. Det var bara för mig att åka till stallet, ta in hästarna och fixa Mackan. Jag hade återigen planerat för tömkörning, men jag hade hela dagen tänkt att det var tisdag istället för torsdag, vilket innebar att manegen var uppbokad av hopptränare med sina elever. Istället för tömkörning så promenerade/pulsade jag 30 minuter i paddockens djupsnö med Mackan. Djupsnö och djupsnö.. allt är relativt, men för mig här på västkusten så är det djupsnö 🙂

Det är betyligt svårare att få till det med tömkörning och longering i nya stallet än tidigare. Hemma var vi ju inte så många och paddocken var inte upptagen så länge, så om någon red var det bara att avvakta en stund så var det fritt fram. I nya stallet är det oftast en strid ström av ryttare som vill rida i ridhuset och då går de före andra (såvida det inte är tomt i ridhuset när man börjar tömköra/longera).

I förmiddags hade Martina och Inga-Lill precis suttit upp på sina hästar och börjat rida när det kom in två personer från ett annat stall med sina hästar och skulle longera. De frågade inte om det var ok att de longerade när de andra red och dessutom så tog de upp var sin volt, vilket gjorde att Martina och Inga-Lill fick samsas om en volt med sina unghästar. Inte alls bra tycker jag. Frågan är om vi inte behöver sätta upp tydliga ridhusregler redan på skjutporten så att alla vet vad som gäller? Martinas ridpass blev ”skit”, som hon uttryckte det. Det är ju lite synd när man bara rider sin häst tre dagar i veckan..

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC

Skulle ha tömkört..

I morse var det jag som var uppsatt på morgonfodringen i stallet 07.00, men gulliga Martina tog med sig pojkvännen Stefan och fixade det så att jag kunde få sovmorgon så här sista dagen på lovet. I morgon börjar nämligen allvaret..

Martina och jag åkte till stallet  framåt kvällen och mina planer var att tömköra Mackan i skritt i dag, men när jag skulle sätta på gjorden så såg jag att jag hade glömt tömmarna hemma och därför fick det bli promenad i ridhuset i stället. Tänk att det kan vara så tråkigt att leda en häst i 30 minuter! Då är det mycket roligare att tömköra. När vi kom in i ridhuset så var det tre andra där, varav en som longerade sin häst med kvicka pisksnärtar – och det var Mackan inte van vid! Han hoppade till och blev alldeles spänd, så jag insåg snabbt att det är något vi får träna på. Ganska snart var de andra klara och jag och Martina blev ensamma i manegen. Under tiden som jag skrittade så red Martina Acke. Tur att det fanns något att titta på under tiden som jag promenerade. Acke är så himla positiv och käck. Det skall bli riktig roligt att se vad det kan bli av honom, och det bästa är att Martina strålar av lycka när hon rider:-) Hon tycker att han är jätterolig att hålla på med. Vi har ännu inte hoppat uppsuttet på honom, men planerar att göra det inom ett par veckor. Manegen är bokad för hoppning varje söndag förmiddag, men nu på söndag skall Martina och Acke träna dressyr för Elisabeth så då blir det ingen hoppning för deras del.

I dag hade Mackan dragit sönder ytterligare ett täcke på Acke. Den här gången hade han lyckats få loss ytterdelen på halva rumpan, så det är bara att slänga det täcket. Som tur var så var det min förra hästs gamla täcke och inget nytt..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Slapp..

Ytterligare en morgon med varmt vatten, halm och stallfix. Det skall bli skönt när graderna stiger och jag inte behöver åka till stallet för att se till hästarna på morgonen. Vår gamla Nappe fick kolik en vinter och då fick jag rekommendationen av veterinären att ge ljummet vatten alternativt fri tillgång till halm i hagen när det var frost/snö och minusgrader, och efter det har jag varit jättepetig att inte lämna hästarna i hagen utan vatten med enbart hö. Vi använder dessutom hösilage och om det ligger ute hela natten så blir det inte så bra.. I stallet där vi står nu så får alla hästar 9-mat och lunch vid 14-tiden, och den maten läggs i regel ut kvällen innan – om man inte är ledig och kan åka upp till stallet och fixa ut den på morgonen, vill säga. 

I dag tog Håkan Jeepen till däckverkstaden för att fixa en begynnande pyspunka. Vi trodde att den berodde på glapp i ventilen, men det visade sig att det satt en skruv och en spik i däcket. Tala om flax att det inte har blivit punktering 🙂

I går när vi hade varit hos veterinären så skulle jag backa in släpet igen. Vanligtvis så brukar det inte vara några problem att backa, men nu var det kolsvart ute och dessutom trångt. Hur som helst så gick det bra och jag vill bara visa hur det såg ut:

Jag tror att jag måste köpa ett nytt täcke till Martina och Acke. Mackan är nämligen hopplös på att dra sönder allt som kommer i hans väg:

Ett alldeles nytt täcke.. Trist.

Jag har för mig att det var i en Hippsontidning som vi fick tipset att använda en brevlåda till att lägga grimskaften i, och så här bra blev det:

Nu slipper vi stela och blöta grimskaft när vi skall hämta in våra hästar på kvällen 🙂

Även om det är skönt att vara ledig så skall det bli skönt med vardagen och vardagens rutiner. Jag hade sett fram emot mycket ridning under jullovet, men det har knappt blivit någon alls 😦 Vi har haft fullt av saker att fixa hemma och jag har känt pressen att vara hemma och hjälpa till, men när vardagen kommer så blir det ändå inte så mycket fixat under vardagarna och då kan jag vara i stallet med gott samvete.

I dag har jag varit och fixat jympadojor och jympabyxor inför stundande Friskispass. Frågan är bara hur jag skall få tiden att räcka till? Så länge Martina är utan arbete så kanske hon kan avlasta mig ett par dagar så att jag hinner med Friskis&Svettis så som jag vill. Ni som har läst min blogg vet att jag vid ett antal tillfällen kastar mig in i nya motionsprojekt, samt att de faller efter ett tag – men sådant är livet och sådan är jag. Inte mycket att göra något åt. Viljan finns i alla fall, och målsättningen är att hinna med både ridning, pilates, joggning och Friskis. Hur i jösse namn skall jag bära mig åt? Sluta arbeta kanske?

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC