Centrerad ridning

I dag valde jag att rida på bett i och med att fokus ligger på mig och inte på hästens form när det är centrerad ridning. För att vara lite smidigare i sadeln så stretchade jag ganska ordentligt på stallgången och till en början protesterade mina höftleder men efter en liten stund började både leder och muskler ge med sig och bli lite samarbetsvilliga. 🙂

För att höftlederna skulle få ytterligare en chans att mjukas upp så värmde upp en liten stund i sadeln före det att träningen skulle börja. Om jag gör det så blir jag mer följsam i sadeln i och med att jag då inte har ont. Tack och lov fungerade strategin och jag kunde genomföra dagens träning utan att känna av någon smärta. 🙂

Jag fick börja med att trava under lättridning för att Yvonne J skulle se var jag befann mig för dagen och vad vi behövde ta tag i. Följande såg hon och följande fick jag arbeta med:

  • Högerskuldran ska in mot ryggraden – även i vänster varv, men då ska vänster skuldra kopplas på när det är böjt spår eller hörnpasseringar.
  • Båda skuldrorna ska in mot ryggraden och ”ner i fickorna”.
  • Överlivet ska flyttas aningens åt vänster för att minska Mackans högerrotation .
  • Dra in hakan lite för att på så vis få bort gamnacken.
  • Händerna ska upp och fram (för att även aktivera coremusklerna).

Ett av mina önskemål för dagen var att vi skulle arbeta lite med tempoväxlingar och övergångar genom att jag skulle använda kroppen istället för handen. Yvonne har gått igenom det tidigare med mig, men hur det än är så faller vissa delar bort och repetition behövs för. Övergångar och halvhalter gjorde jag genom att:

  • Tänka att Yvonne ”drog upp” håret på min hjässa och genom det även sträcka lite på ryggen (utan att svanka).
  • ”Rulla upp” på sittbenen – eller tänka ”klykan” över sadeln.
  • Upp och framåt med handen. (Om jag minns rätt.)

Det är superviktigt med rätt tajming, för om det är en halvhalt jag vill ha så vill det till att jag inte dröjer kvar i min uppsträckta position eftersom Mackan då bryter av.

För att underlätta arbetet med skuldrorna så har jag fått i läxa att

  • rulla med skuldrorna så ofta jag kan.
  • stå med armarna bakom kroppen istället för att ha dem i kors på magen.
  • göra ”katten och hunden” (eller vad det nu heter).
  • mjuka upp bröstryggen.

Alltid lika roligt att träna! 🙂

snygg-t-shirt-med-gamnacke-bild

Bild lånad från https://shop.spreadshirt.se/dronesweden/t-shirt+team+gamnacke+vit-A115435315

Bättre!

Förra gången jag tränade förr Yvonne F A så sa hon ungefär så här till mig: ”Nej, nu får du ta och snäppa upp ett par steg, för nu kan han inte springa runt på halvlång tygel längre!” Ok, ok, då får jag väl göra det! 😉 Det är tre veckor sedan jag tränade för Yvonne F A senast och jag har haft hennes ord i bakhuvudet  sedan dess och nu är det hög tid att göra något riktigt av det. (Jag kan tillägga att jag har ridit lite på halvfart de senaste månaderna eftersom Mackan inte har funkat särskilt bra på underlaget i manegen. Han har snubblat och inte haft någon direkt bjudning över huvud taget, vilket har varit riktigt trist, men nu känns det hoppfullt i och med att underlaget äntligen är jämnt och jag kan rida utan snubblingar.)

I dag började jag med traven och Yvonne konstaterade att överlinjen såg mycket bättre ut än för ett tag sedan. Bra. 🙂 Nu ska jag bara försöka bygga upp lite mer bakdel också… 😉 Mackan arbetade taktmässigt och i bra balans. Bra. 🙂 Jag kände att jag kunde sitta rakt över min häst utan att snurra till det för mycket med min egen kropp. Bra. 🙂 Mina händer var bra. Bra. 🙂 Jag kunde visa fin trav och fin galopp i dag. Bra. 🙂

Jag upplever skritten som riktigt svår, för så fort jag ska korta upp honom så tar han stöd på bettet, faller framåt och har väldigt lätt för att börja gå passgång. Det är inte så han ska gå. I dag fick jag arbeta med att få upp nacken för att få den som högsta punkten och konstaterade att det är en svår balansgång att göra rätt – lite som att gå på lina. Gör du minsta lilla fel så går det åt skogen men gör du rätt så går det bra. Upp med nacken, bromsa med bakbenen, upp med nacken, bromsa med bakbenen… Vi konstaterade att jag nog måste vara riktigt tydlig med vad jag vill: att han ska lyfta nacken när jag kortar tyglarna! Uppresande tygeltag för ökad tydlighet men därefter snabbt ner med händerna till normalläge igen. 🙂

Galoppen blev riktigt bra i dag! Jag fick samla Mackan lite mer istället för att låta honom galoppera på och i den galoppen så var det också viktigt att nacken skulle upp – utan att låsa fast eller dra i honom. Om jag gör halvhalterna med rätt tajming och samtidigt understödjer med skänkeln så får jag en riktigt bra känsla. Kul!

Det är vare sig lätt att rida eller att ta en selfie tillsammans med hästen! 😀

Laghelg med Frillesåsarna

Jobbveckan har som vanligt gått i turbofart och så även den här helgen, men det sägs ju att tiden går fort när man har roligt och det kan jag skriva under på. På jobbet håller jag som bäst på att lära känna min nya mentorsgrupp – ett gäng 7:or där vissa har hunnit bli tonåringar under sommaren och andra inte. Alltid lika kul att lära känna en ny grupp!

I går åkte jag hemifrån hyfsat tidigt för att äntligen rida ut med Britt och Brandon, något som vi har pratat om länge men som av olika anledningar inte har blivit av. Jag lastade Mackan och körde ner till Åsa för att rida i skogen hemma hos Britt. Det måste vara supermysigt att bo som Britt gör! Tänk att bara kunna sitta upp på sin häst och rida rakt ut i skogen när man vill! Dessutom finns det flera olika rundor som man kan växla mellan beroende på hur länge man vill rida och vad man vill göra. Funderar på om jag ska köpa mig ett hus med ett litet stall mitt i skogen… Fast då vill jag nog gärna ha ett ridhus i närheten. 😉

IMG_2B5CC5733B17-1

Efter ridturen i skogen och en fika hos Britt så var det dags för mig att köra vidare så att jag kunde hinna hem och fixa mig inför kvällens teorilektion och middag med laget. 🙂 Teorilektionen var bra (bortsett från ett stolpskott som var med) och det var synd att vi inte hann med allt som vi skulle gå igenom före det att det var dags att åka till restaurangen i Åsa för att äta middag tillsammans. Förhoppningsvis kommer det fler tillfällen att nörda i den teoretiska delen tillsammans eftersom det är allt för sällan som man verkligen diskuterar det som bl a står i Ridsportförbundets ridhandböcker. Mest trist var att vi inte hann prata om det etiska perspektivet i ridningen, men vi hann i alla fall med att prata lite om vad som verkar premieras på dressyrtävlingar istället för den goda ridningen som vi vill ska premieras. 😉

I dag var det dags för träning för lagets deltagare och jag hade tur i och med att det var Yvonne FA som skulle ha dagens träningar. 🙂 Som vanligt utgick jag från att jag hade gott om tid när jag åkte hemifrån men av någon anledning så fick jag ont om tid i slutändan. 😉 Fattar inte att det ska vara så svårt…

På dagens träning var det fokus på

  • svikten ner i benen under lättridning
  • inner skänkel och ytter skuldra i vänstervarvet (f f a i galoppen)

Jag ska tänka svikt neråt när jag reser mig under lättridning. Jag trycker oftast upp mig med fotbladet och då tappar jag svikten från anklarna, i knäna och vidare till höftlederna. För att lyckas med detta så kom jag på att det är viktigt att jag lyfter blicken och bröstkorgen samtidigt som jag tänker rakt uppåt med överkroppen samtidigt som jag tänker tryck neråt med benen. Lätt som en plätt! Eller hur…? 😉

I vänstergaloppen behöver jag föra fram höger skuldra aningens för att släppa fram Mackan så att han kan forma sig efter volten och jag ska sitta rakt över hästen. Nu till min fundering:  spriralsits eller inte? Vad är rätt? Ja, inte vet jag… För den som vill läsa lite mer så kan man göra det här.

Om jag bara kan använda min kropp rätt, alltså så som jag borde, då hade det varit så mycket enklare. Hur det än är så är det jäkligt svårt att lära sig rida på riktigt. 😉

IMG_0654

Bra känsla!

I dag var det dags för första träningen efter det att Mackan fick sina kilsulor bak och färden styrdes mot Lilla Stall Bräcke och ytterligare en träning för Yvonne F A. 🙂 Egentligen borde jag kunnat träna i stallet där jag står men Mackan snubblar så otroligt mycket på det nya underlaget där och jag har faktiskt haft mina funderingar på om jag borde kontakta veterinär (med tanke på historiken med halskotpelaren), men i och med att han inte snubblar på de andra underlagen jag har ridit på så drar jag slutsatsen att det inte är min häst som det är fel på.

Redan när jag värmde upp Mackan så upplevde jag att han kändes riktigt fin. Ja, ja, allt är relativt…😉 När Yvonne hade sett oss en liten stund så utbrast hon typ ”fan vet om han inte har ändrat sitt sätt att arbeta med bakbenen!” Det Yvonne såg det kände jag. Min upplevelse var att Mackan hade ett helt annat driv i bakbenen än vad jag brukar känna – okej att vi i slutet av en träning kan få den känslan, men nu var det i början av ridpasset. Superintressant! 🙂 Yvonne upplevde också att Mackan inte hamnade i obalans på samma sätt som han kan göra ibland. Ännu mera spännande! 🙂

Som vanligt var det mycket fokus på min vänsterhand och jag fick cred för att den var mycket bättre. 🙂 Nu inte bara stilla utan oftast även mjukare. 😉 Ibland föll jag tillbaka i gamla vanor och plockade lite med vänsterhanden men då var Yvonne snabbt där och påminde mig. Vi bar både rörande överens om hur viktigt det är att faktiskt ha någon som står där på marken och har ett par extra ögon när man rider. Mackans joxande med tungan är alltid väldigt svårt att känna i och med att han är så mjuk i munnen trots att han oftast har tungan över bettet. Frågan är hur han har tungan nu när han går med mer sluten mun? Det måste jag kolla… 

Vi stämde av galoppen också och där måste jag tänka att jag sitter rakt över hästen, drar bak inner skuldra (alternativt tänker att jag flyttar fram yttre skuldra för att inte fastna i vänsterhanden). Samtidigt som jag gör den rörelsen så ska höfterna göra typ motsatt rörelse: fram med inner och bak med ytter. Lite som när man vrider ur en skurtrasa… 😉

Vem har sagt att det är lätt att rida?? 😉

images