Mot högre höjder!

Nu har vi klättrat ytterligare ett par pinnhål på stegen, min häst och jag. Från att för ett par månader sedan ha kämpat med travbommar och galoppbommar så har vi nu kommit till stadiet där man behöver ha hinderstöd – alltså över 50 cm. 😀 OK, inte en hel bana, men ändå… Heja oss! Nu känns faktiskt en bom på sockerbitar lite fjuttigt. 😉

Coach Emelie hade som vanligt fixat bra övningar till oss där vi började med att göra vissa delar först i trav och sedan i galopp. Inledningen i dag var att trava över bommar på ena långsidan, rida in på andra sidans kvartslinje och göra skänkelvikning ut till spåret och ta bommarna igen – först i trav och sedan i galopp. Till en början kändes Mackan lite stretig och opåverkbar men som tur var så släppte det allt eftersom. Bommarna på långsidan ändrades så småningom så att det blev två krysshinder istället och då skulle vi koppla ihop det med ett annat litet ”hinder” som stod mellan E och B: inridning i höger galopp vid E, galoppbom, sockerbitshinder, titta vänster och landa i vänster galopp, fortsätta bort till krysset, vända snett igenom och ta det andra krysset. Hahaha, som vanligt kommer jag inte riktigt ihåg, men jag har för mig att det var så här vi gjorde… och värre blev det. 😉 

Del efter del kopplades ihop och efter en stund flöt det på hyfsat bra. Ok, allt är relativt. 😉 Den stora utmaningen kom när coach Emelie kopplade ihop alla delarna till en för oss låååång bana. För en van hoppryttare var det säkert en baggis, men för två halvsenila dressyrtanter så blev det lite för mycket. 😉 Jag tappade bort mig redan i början när Emelie förklarade banan så hon fick förklara den en gång till. 🙂 Lilla hindret vid E först, sedan vänster, lilla hindret igen och sedan höger. Hur svårt kan det vara? Vänster först, vänster först, vänster först. OJ! Red visst höger… tar om det igen. 

Tur att coach Emelie har gott om tålamod. 😉 Galopp, galopp, galopp, titta upp, se vart jag skall, titta på nästa hinder, borde jag haft säkerhetsväst?…där är hindret, galopp, galopp, galopp, hopp!

Vid ett tillfälle när jag skulle rida banan igen så tänkte jag för mig själv att Emelie säkert hade höjt det sista hindret. Skit i det! Se vägen, titta vart jag skall, titta upp, titta på väggen bortanför hindret, galopp, galopp, hopp! Och JA, Emelie hade höjt hindret. 🙂 Luring! Det sista hindret låg nu på 70-75 cm. High five på den! 🙂

På det stora hela så gick det bra i dag och det kändes som om fartvinden tog tag i mitt hår när jag galopperade fram på banan. Upp som en sol, ner som en pannkaka. Nej, inte riktigt så illa, men så förvånad jag blev när jag fick se mig själv på film! Går filmen i slowmotion? Är du helt säker på att du inte kör filmen i slowmotion?? Inte.. Nähä… Oj, så långsamt det går! Faktum är att vi skrattade mycket när vi tittade på filmerna från dagens ”hoppträning”! Två halvsenila dressyrtanter som har fått för sig att rida pay & jump och som dessutom har anlitat en coach. Hahaha! Det blir inte roligare än man gör det! Och vi gör det jätteroligt! 😀 En stor eloge till Emelie som guidar oss genom banan! När jag rider så inbillar jag mig att jag gör allt själv, men när jag ser och lyssnar på filmerna så förstår jag att det är tack vare Emelie som jag kommer igenom banan. Hahaha! Undrar om Emelie får stå på banan och ropa när vi rider pay and jump… ??

PS. Emelie hade en önskan om att jag skulle ta bort ljudet, men jag inser att det inte alls skulle bli samma sak utan ljud. Så tyvärr Emelie… ❤

Träning

I dag har Mackan och jag tränat igen, fast inte centrerad ridning utan ”vanlig” träning. Sofia Alfredsson som är tränare, PT och dressyrdomare skall komma till Ligården ett antal gånger framöver och vi är ett gäng i stallet som passar på att träna då. Personligen tycker jag att det är ett plus att hon är domare eftersom hon då vet vad hon som domare vill se i olika rörelser och förhoppningsvis kommer det att hjälpa mig i min träning mot mina mål. Sofia är också duktig på tömkörning och ger lektioner även i det, så jag hoppar på det tåget också! 🙂

Det var första gången som Sofia såg mig och Mackan så det blev lite inledande snack innan jag kom igång. Jag fick därefter visa lite trav och hon konstaterade att min häst är väldigt taktmässig, vilket tydligen är både positivt och negativt. Jag har tidigare hört att det är positivt, men tydligen kan det vara svårt med t ex samling och vid en högre växel – inget som jag har märkt eller hört från någon annan tidigare. Det kan ju inte vara lätt att få en hel bild av ett ekipage direkt, så jag får väl visa henne hans register vid ett senare tillfälle. 😉

Jag fick rida på en stor volt och hålla mig från väggarna. Tänka 6-hörning och använda skänklar och vikthjälper för att hålla honom på rätt väg. Försökte koppla in min nyvunna kunskap i CR och använde överskänkeln istället för underskänkeln (med sporren) som vändande hjälp, vilket gick rätt bra faktiskt. 🙂 Efter några varv på volten så fick jag följa fyrkantsspåret och lägga till öppna på långsidorna – inte lysande inledningsvis men efter ett par vändor så blev det riktigt bra. Min upplevelse är att jag måste använda innerskänkeln rätt mycket för att hålla honom på spåret och Sofia sa att det kan vara så att det behövs nu, men att det på sikt inte kommer att behövas. Bra.

Så småningom fick jag övergå till galoppen och även där började jag på en volt runt Sofia. Jag fick öka och minska volten ett par gånger för att därefter följa fyrkantsspåret igen. På långsidorna fick jag flytta in Mackan sidvärts till kvartslinjen och därefter rida rakt fram några gånger. (Han är mycket rakare nu än vad han har varit på väldigt länge och jag upplever att jag inte behöver arbeta så himla mycket med rakriktningen varje ridpass längre. Skönt.) Efter arbetet på långsidorna fick jag gå in på en volt igen, denna gången en mindre volt, och ta båda tyglarna i innerhanden för att vända enbart med vikthjälper och skänklar. Intressant övning men inte helt lätt. På det stora hela gick det riktigt bra i båda varven, men i vänstervarvet fick jag passa ytterbogen så att Mackan inte flöt iväg. Tror faktiskt i det läget att jag helt glömde av det Yvonne pratade med mig om när jag tränade CR senast… Det är mycket att hålla reda på. Är faktiskt ganska säker på att jag glömde av att andas på rätt sätt också… DOCK slappnade jag av i mina ben och hade den berömda badbollen under rumpan i galoppen – okej då, kanske inte heeeela tiden, men nästan. 😉

badboll

Fick cred för min sits ❤ och att rida MsvC till hösten lär inte bli några problem (om inget oplanerat inträffar). Förhoppningsvis kommer jag ha en fräsch och frisk häst som jag kan fortsätta träna både CR och ”vanlig” dressyr med. Skall försöka få in lite bommar och studs på veckorna också. 😀

Den här bomserien har jag använt mig av vid några tillfällen och snart är det dags igen:

img_2282

Nu ser jag fram emot nästa gång jag skall rida igen! Typ i morgon… 😉

 

Träning på lite av varje.

I dag var det dags för träning igen och tanken var att vi skulle träna på lite av varje för att optimera spårning och lösgjordhet, men jag stötte på lite problem i galoppen som tog lite tid att rätta till och då hann vi inte med allt det där andra. Övergångarna var ok (men det finns alltid något att förbättra), spårningen i traven fungerade bra, men när det var dags att galoppera på volten så rann Mackan iväg utåt med ytterbogen i täten. Jag fick jobba som en idiot med ytterhjälperna för att få till spårningen och på så vis kunna hålla mig lite innanför/på spåret. Vid några tillfällen bröt jag av till skritt för att tänka bakdelsvändning/fyrkant med ledande framdel och då blev det genast bättre – även med galoppen. Fick minska volten i galoppen och leda in framdelen och efter en liten stund så kändes det riktigt bra. Pust!

För att inte glömma av vad vi tidigare har tränat på så gjorde jag några diagonaler i mellantrav också. Det jag måste tänka på är att ”spänna bågen” i hörnpasseringen och före det att jag går in på diagonalen så att det finns kraft i bakkärran som jag kan rida på. Likaså måste jag vara noga med att inte släppa iväg Mackan före det att han är helt rak och när han är det så skall jag ge honom aningens lite tygel så att han går fram, men jag får inte släppa efter för mycket för då är risken att det blir galopp istället. När jag gör rätt så blir mellantraven också mycket bättre – skall bara försöka hitta lite extra kroppskontroll också. 😉

För övrigt är det det vanliga: rulla bak axlarna och skjuta ut tuttarna, halvhalter, se vägen och förbereda hästen på vad som komma skall. Om jag kan få till det – då jäklar! 🙂

Tränar mellantrav.

Sommar och semester. Alltid samma visa för min del: ”I sommar, skall jag träna mycket och förbereda mig inför höstens tävlingar och jag skall göra så mycket roligt med min häst.” Känns det igen? Sommaren går och endast en bråkdel av det jag hade förhoppningar om har genomförts… Förklaringarna till varför det inte blev som det skulle är olika: tappskor, glappskor, utflykter med familjen mm. Nu är det snart dags för jobb igen med allt vad det innebär av rutiner och brist på tid. Men innan jag börjar jobba igen så skall jag försöka klämma in några träningar – helst två i veckan. Måste bara kolla NÄR jag börjar jobba igen… 😉

Förra veckan var det inplanerat träningar två dagar i rad, men på grund av en glappande sko på Mackan så fick dag nummer två ställas in och flyttas fram. Isabel var gullig och hade den träningen med mig i dag fast det är söndag. Tack! Båda träningarna har haft fokus på mellantraven utöver allt det där andra som Isabel är så noga med: takt, balans, spårning och övergångar. 😉 Förra gången fick jag rida skänkelvikning på den öppna delen av volten för att därefter trycka på Mackan i mellantrav några steg. Funkade så där, men det beror nog mest på mig själv och att jag är ovan vid övningen. Jag red också korta sekvenser med skänkelvikning och mellantrav på diagonalen, vilket jag har lättare för. Mellantraven funkade rätt bra i korta sekvenser så det finns hopp. 🙂

Dagens träning ville jag också ägna åt mellantraven eftersom det oftast är där poängen generellt sett är lägre på tävling. Isabel och jag fortsatte på samma sätt som i förra veckan, men i dag tränade jag mest på diagonalerna och TILL SLUT fick jag till det rätt  bra. 😀 Det svåraste är att låta Mackan öka utan att begränsa honom och utan att han övergår till galopp. Jag fick en del bra tips av Isabel och förhoppningsvis är jag en lösning på spåret. Det är så himla kul!

Förhoppningsvis blir det träning på tisdag igen och på torsdag skall jag iväg och rida program på KRK. Kul! 🙂

Här har jag något att sträva mot och jag beundrar ryttarens stillhet i sitsen:

Fiiiin trav!