Lågintensiv träning

Började dagen med sovmorgon till 8.00. Amanda var gullig och morgonmatade i stallet så att jag kunde få sova lite längre. Skönt. Låg och drog mig relativt länge innan jag gick upp ur sängen för att släppa ut hästarna och ta en promenad. Det var ju några dagar sedan som jag sprang, så jag valde att promenera i dag.

Jag lånade Håkans IPod och lyssnade på Michael MacDonald under tiden som jag promenerade. Luften var kall och det var frostigt här och där. Solen hade precis börjat sin dagliga resa över himlen och det var inte en människa, förutom mig, ute. Jag var tvungen att behärska mig för att inte börja springa på mitt vanliga ställe, men jag sparar löpningen tills i morgon. Jag gick samma sträcka som jag brukar springa och när jag kom till sista raksträckan innan vår gård så drabbades jag av en otrolig känsla – jag var överlycklig. Inte bara glad och tacksam, utan faktiskt överlycklig. Jag hade solen i ansiktet, en av Michael MacDonalds gladare låtar i öronen och hittade då takten som jag skall ha när Mackan travar riktigt bärig och fin. Jag tänkte på den underbara hästen jag har hemma, gården och allt annat som berikar mitt liv. Kan det vara mycket bättre? Jag fick faktiskt lägga band på mig för att inte fälla några lyckotårar..

Märkte också till min förtjusning att låren har börjat bli lite fastare..

Lev väl! 

Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Från åbäke till bäst!

Äntligen onsdag igen. I morse var jag verkligen supertrött och jag undrade hur jag skulle orka med en friluftsdag med skolan på Sjöaremossens bandybana och träning med Mackan. Men som tur var så piggnade jag till när jag hade varit i stallet och morgonmatat hästarna. Sen som vanligt så stod jag i hallen, 07.45, och undrade vad jag skulle ha för ytterkläder.. Att jag aldrig lär mig att vara ute i bättre tid? Samma visa varje gång. Däremot så tog jag mig tid till att putsa mina ridstövlar kvällen innan så att de skulle vara rena och fina när jag skulle träna i dag. Tala om prioritering.

Utedagen med 275 elever och ett antal lärare var riktigt trevlig. Feg som jag är så vågade jag inte åka skridskor, för om jag skulle ramla så skulle jag säker slå ihjäl mig – och då kan jag ju inte rida. Jag väljer faktiskt fortsatt ridning framför skridskoåkning. 

För att jag skulle orka träna senare på kvällen så kastade jag mig på sängen för att ta en kort tupplur när jag kom hem. Äggklockan stod i trappan och Amanda hade fått order att väcka mig om jag inte hörde klockan. Det blev ca 20 minuters sömn, vilket var välbehövligt. Snabb middag och på med ridkläderna för att fixa i ordning för kvällens träning. När jag som bäst höll på att fixa i stallet så slocknade allt ljus eftersom jordfelsbrytaren löste ut. Jag drog ut kontakten till avfuktaren och släckte i paddocken, och efter det så lös det fint. Frågan om var problemet finns kvarstår dock, men den får jag ta mig an när jag har tid.

Lastningen gick väl inte jättebra. Amanda och jag slet som djur för att få på Mackan på transporten, dock utan att lyckas. För att förhindra avlivning av häst, så ringde Amanda efter Håkan som också fick komma ner och hjälpa till. Att dra på 600 kg häst är inte det lättaste. Efter 20 minuter var han på och jag var genomsvettig. Det kändes som om jag hade ridit ett stenhårt pass redan innan jag hade suttit upp. Illa.

Väl framme och igång på träningen så gick det riktigt bra. I dag fick jag göra övergångar och försöka få honom bärig i det. Det gick riktigt bra. Mackan lyssnade bra och blev stundom riktigt fin. Jag måste tänka på att inte "släppa iväg" honom i övergången till trav, utan istället rida honom fram till handen.

Jag fick också rida små, grunda serpentiner in till kvartslinjen för att få till ställning och böjning. Att ställa och böja vänster är inga problem, men höger är lite stretigare. Jag fick då ställa höger och tänka flytt undan höger skänkel, och efter några försök så blev det bättre. 

Det är så himla roligt!

När vi skulle åka hem så gick det lättare att lasta. Amanda och jag drog på honom själva, och det tog inte många minuter. Skönt, för det är inte kul att stå ensamma i mörkret 21.30 med en häst som inte vill lastas. Väl hemma i stallet så var Amanda en pärla och hjälpte till med att ta in de andra hästarna, bära in saker från bilen mm. Gullunge som har fattat det här med pay-back-time..

Jag längtar redan till nästa onsdag.

Lev väl! 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Bland demoner och spöken

Hade en fulllspäckad dag med barnen i slöjden i dag. Kul men intensivt. Jag avrundade dagen med arbetspass i 9:an där det var många som hade funderingar kring uppgiften de har fått i litteraturhistoria. Det är en otrolig bredd i deras kunskaper och utveckling, för det är några som läser Hamlet, Kung Oidipus och andra värdsliga verk och samtidigt är det några ovana läsare som läser lättlästa versioner av t ex Oliver Twist. Det skall bli spännande att se deras arbeten när de är klara.

Jag skyndade mig hem från arbetet för att hinna springa innan det blev mörkt och som tur är så har jag nära hem. Jag slutade 16.00 och 16.20 var jag på väg ut på min joggingrunda. Även om jag var snabbt ute så började det skymma och sikten var inte så jättebra på stigen i skogen. Vid ett par tillfällen trodde jag att jag skulle vricka sönder fötterna alldeles, men det var bara att bita ihop och springa vidare. I dag hade jag nog ett lite högre tempo än sist, för jag inbillade mig att jag hade någon som förföljde mig. Det lät lite konstigt och istället för att verka rädd och vända mig om så ökade jag takten samtidigt som jag spetsade öronen för att lyssna om det var någon som var efter mig. Tala om att jag blev anfådd! 

För att pressa mig lite ytterligare så valde jag att springa den lite längre rundan i dag också. Faktum är att jag var 5 minuter snabbare i dag än sist. Bra va? Nackdelen med den lite längre rundan är att det är otroligt lerigt på vissa ställen, och när det är skymning så syns inte underlaget så bra – så nu behöver jag inte längre skämmas för att jag ser ut att ha flongans nya skor. De ser faktiskt riktigt proffsiga ut nu, vilket gör att jag känner mig som en luttrad joggare.

Lev väl!

Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Lika fin som vanligt

Satt på jobbet och tittade ut på regnvädret, hade ingen som helst lust att ens tänka på att behöva stå i paddocken. Men allt eftersom timmarna gick så lättade regnvädret och när det var dags för mig att longera Mackan så var det uppehåll. Vilken tur. Paddocken höll bra för regnet och det stod inte vatten kvar så som det har gjort ibland när tjälen har varit kvar.

Promenerade med Mackan i ca 10 minuter innan jag tog in honom på volten. Lite lätt jogging innan jag satte på gummistropparna (halsförlängaren) och gjorde övergångar halt, trav, galopp i båda varven. Emellanåt fick han skrittpauser utan stroppar. Mackan var jättefin och lyssnade bra på min röst. Avslutade med att promenera 10 minuter innan jag tog in honom och masserade in lite liniment på ländryggen i lårmuskulaturen. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Dagen efter..

Den här helgen har varit en riktig slappishelg för min del. Lördagen gick till absolut ingenting, både Håkan och jag slappade och sov middag. Skönt. Vi var bortbjudna till Jossans föräldrar på kvällen, och till min fasa så fanns det inget vatten när vi skulle duscha. Eftersom jag hade joggat samt varit i stallet så var det absolut inget alternativ att gå på middag utan att ha passerat duschen. Som tur var så behövde vi inte vänta särskilt länge innan vattnet kom tillbaka, så vi blev bara lite sena. Det blev en jättetrevlig kväll med god mat, gott vin och trevligt sällskap. Framåt tretiden på natten så kom tärningarna fram – hur smart och kvick är man då?? Hur som helst så blev det sent – jag kom i säng vid femtiden på morgonkvisten, och jag såg inte alls fram emot att ställa klockan på 7 för att mata hästarna. Men vad gör man inte för sina kära djur? Jag kan låta meddela att jag kände mig rätt vimmelkantig när jag gick ner till stallet.. Jag var allt annat än pigg och fräsch.

Jag som hade planerat att jag skulle köra ner Mackan till kompisen Lotta och hennes häst, så att vi kunde rida ut tillsammans. Men det var inte tal om att köra bil eller rida på många timmar ännu, så det var bara att ringa återbud. Trist värre, men vi flyttade fram uteritten till nästa lördag.

För att överleva dagen så sov jag middag i tre timmar innan jag gick ner till stallet. En del av tiden i stallet ägnade jag åt att börja ställa tillbaka tunnor mm efter översvämningen tidigare i veckan. Jag hann också tvätta Mackans svans, och den var allt annat än fräsch. Han har varit lite kass i magen en tid, och svansen var därefter.. Första sköljvattnet hade samma färg som mörk blockchoklad, och skummet var bajsbrunt. Inte alls mysigt. Det vill ju till att han är fin nu när vi skall åka och träna varje vecka. 

I kväll blir det läggdags tidigt.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Äntligen skitiga dojjor!

I dag var det dags igen för den återkommande joggingturen, och gissa vad – i dag behövde jag bara gå vid två tillfällen på den sträckan där jag tidigare varit tvungen att gå tre gånger. Bra va? Det kanske var en följd av att det var flera som var ute och promenerade och att jag inte ville visa hur dålig kondition jag har..eller? Hur som helst så kändes det helt ok med att  promenera endast två gånger. Inbillning eller inte, men det kändes som om flåset var lite bättre. Tro nu inte att jag sitter här och är naiv – jag vet att det brukar komma ett bakslag om ett tag, då man inte orkar riktigt lika mycket som vanligt. Men tills dess känner jag mig enbart uppåt.

För att hålla på lite längre så har jag börjat ta vägen genom hoppskogen och vidare på gräsvägen innan jag promenerar Jutegårdsvägen hem. Riktigt skönt, faktiskt. Problemet är bara vardagarna som är mörka och utan gatubelysning. Hur kul kan det vara att motionera 45 minuter i paddocken? Kanske blir det så om jag inte trotsar mig själv och införskaffar en pannlampa och övervinner min rädsla för "fula gubbar" i buskarna. Tyvärr har maken dåliga knän, så honom kan jag inte få sällskap av. Möjligen om han tar sin Mountainbike och cyklar med.. Jag skall fråga honom.

Lev väl!

Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45

20 minuter – sedan ”dör” han..

Vilken tur att det var en kort arbetsvecka! I går, vid middagen, så skulle jag kunna ha somnat sittandes med gaffeln i munnen. Ögonen gick i kors – och då hade vi bara haft eleverna en dag.. Hur skall detta gå? Kombinationen trötthet och egen häst är inte den bästa, därför blev det soffan istället för longering i går. Hoppas bara att ljuset och våren gör sitt till så att tröttheten försvinner – kanske är det dags att äta järntabletter och annat uppåttjack? Hälsokosten nästa.

I dag så trotsade jag mig själv genom att åka till ICA och åka köpa lösgodis efter jobbet. Inte alls bra med tanke på groparna i låren.. Men, men – jag får väl springa lite längre i morgon. Jag inbillade mig att godiset skulle få mig att piggna till så att jag kunde tillbringa eftermiddagen i stallet. Och gissa vad – det gjorde det! En timma framför TVn, kaffe och macka samt godispåsen i knät gjorde susen. Pigg och alert traskade jag ner till stallet vid 16-tiden för att longera Mackan och göra stallet. Dessvärre visade det sig att både Jossan och Rebecca skulle vara i paddocken samtidigt som jag, så flexibla jag ändrade planen och red istället. Egentligen skulle jag ha läst igenom vad Marie sa till mig på träningen i söndags innan ridningen, men jag fick försöka så gott det gick ändå. Det var mörkt ute och Mackan var okoncentrerad i stort sett hela tiden och därför gick ridningen inte särskilt bra i dag. Han glimtade till då och då i traven, men problemet är att han inte orkar riktigt ännu. Efter ca 20 minuter så slocknar han, även om jag har lagt in flera skrittpauser på lång tygel. Det är säkert en mognadsfråga, men även en konditionsfråga. Jag räknar med att det kommer att vara så här ett litet tag framöver.

Jag känner att jag själv är lite ur form beträffande ridningen också. Jag har liksom inte "alla hemma" just nu. Förmodligen är det för att jag inte har tränat aktivt på ett bra tag, så kroppsdelarna hänger inte riktigt med när det som finns mellan öronen signalerar. Det blir bra för både mig och Mackan att träna för Marie en gång i veckan. Håll tummarna för att jag får ordning på kroppen snart..

Lev väl!

Vovvarna i bagaget.

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Det torkar, sakta men säkert.

I dag var det första arbetsdagen efter ett långt jullov. Det var visserligen inga elever på skolan, men  vi hade fullt upp ändå. Det är ju mycket som skall förberedas inför vårterminen..

Tack och lov för luftavfuktare och byggfläkt! Tack vare dem så börjar nu stallet, sadelkammaren och foderkammaren att sakta, men säkert, torka upp. Jag misstänker att vi kan flytta tillbaka allt framåt söndag. På lördag blir det till att ta en sväng förbi Granngården och köpa korn och betfor till mina inackorderingar som inte hade plasttunnor till sitt foder. Frågan är om jag inte skall be dem köpa några tunnor – om inte annat så för att minimera förekomsten av möss. 

Egentligen skulle jag ha longerat Mackan i dag, men det får göras i morgon istället eftersom jag hade massa hemarbete att göra. 

Lev väl!

Känner mig riktigt duktig!

Jag skulle egentligen ha sprungit i går, men då det var -10 grader ute så valde jag att ta en rask 1-timmespromenad med Martina istället. Vi gick runt naturreservatet och förundrades över hur oerhört läckert det är med ett stilla hav, frosttäckta klippor och klarblå himmel.

I morse kände jag mig laddad för en joggingtur direkt efter hästutsläpp, så träningskläderna åkte på. Jag körde den vanliga rundan, men i dag kände jag att jag ville utöka sträckan och tiden. Därför så fortsatte jag förbi Furulund, sprang genom hoppskogen och vidare på gräsvägen. När flåset blev för tungt så promenerade jag en kort sträcka innan jag började springa igen. Sista biten valde jag att bara promenera för att varva ner. Allt som allt tog det 45 minuter. Tala om att jag kände mig nöjd! Stretchade noga när jag kom hem.

Känner mig nöjd och riktigt duktig!

 

Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45

Översvämning i stallet!

 

Den här dagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. När Håkan skulle hämta hästarnas lunchhö i stallet så hörde han något konstigt – det lät som ett vattenfall. Han öppnade dörren till foderkammaren och DET VAR ETT VATTENFALL! Röret som går till utekranen hade brustit och det bara sprutade vatten åt alla håll. Röret löper ca 2,5 meter upp på väggen, och med den höjden så det var nästan som Niagarafallet inne i  vår foderkammare. Håkan stängde av vattnet i ledningen och sprang upp till oss för att hämta hjälp. Himla tur att vi var hemma och inte på jobbet..

Det första vi fick göra var att försöka få undan så mycket vatten som möjligt från golvet. Betongplattan är helgjuten med mellanväggarna ståendes på tjärpapp. Detta gjorde att vattnet rann från foderkammaren och in i sadelkammaren och ut i stallet. Det var massor av vatten.. Amanda och Martina började fösa undan vatten och försöka få ner det i golvbrunnarna i stallgången, men där var det så kallt så att det frös till is under tiden. Golvet blev snorhalt! Håkan tog grovdammsugaren som vi har i sadelkammaren och började suga upp vattnet där samtidigt som han försökte rädda sådant som stod på golvet och som kunde bli skadat. Jag bar ut hö, halmpellets, foder mm från foderkammaren och placerade det i de två tomma boxarna. Jag hoppas inte att Baronessa kommer tillbaka någon av de närmaste dagarna eftersom hennes box just nu är proppfull av diverse saker..

När foderkammaren var tom så fick vi slita med att få upp den extramatta som vi har för att inte få upp fukt från betongen. Mattan består av tusenmiljarder hål som med tiden har fyllts med diverse bôs från hö mm. När vi lyfte mattan så låg det ett fantastiskt mönster av kleggigt bôs på golvet .. Med gummiraka, grep och borste så fick vi bort allt till slut. Mattan, som är i hårdplast, ställde vi upp mot väggen så att golvet kan torka  bättre.

Allt som allt slet vi i två timmar innan vi kunde gå ifrån stallet. Då hade vi också placerat två stycken luftavfuktare i sadelkammaren och en byggtork i foderkammaren. Dessutom hade vi fått salta stallgången.. Kul värre..

Egentligen skulle jag ha åkt ner till jobbet med Martina för att hon skulle kunna sy på sin balklänning, men det får hon försöka hinna med i morgon. Balen är ju inte förrän i maj, så det kommer fler tillfällen.

Då tiden gick åt till att sanera efter översvämningen och jag hade massor med annat fix att stå i, så fick Amanda rida ut på Mackan i dag. De hade hoppat i hoppskogen och enligt Amanda så var Mackan jätteduktig.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40