Etikett: Övrigt

I går fyllde äldsta dottern 22 år. Jösses vad tiden går fort! Jag, maken Håkan och sonen Axel åkte ner till Ystad i går förmiddag för att vara med och fira Martina. Det var god middag och Martinas sambos föräldrar var också där – jättetrevligt. Vi satt och planerade inköpsresa till Tyskland och provkörning av Folkrace, så nu är det upp till oss alla att det faktiskt blir av. Vi sov över hos Martina och Stefan i deras 2:a och både jag, Håkan och Axel sov i vardagsrummet. Jag i soffan och killarna på var sin tjock luftmadrass. Mitt i natten, innan jag hade hunnit somna, så hörde jag att det krafsade lite märkligt under den ena soffan. Jag misstänkte att det var en av Martinas råttor som hade tagit sig ut och jag satte på min ficklampe-app i mobilen och påbörjade råttjakten. Ingen råtta så långt ögat kunde nå. Jag var uppe vid tre olika tillfällen, men lyckades ändå inte få syn på någon råtta. Märkligt! När jag skulle skuta undan Axels luftmadrass så märkte jag att nästan all luft hade pyst ut och i ena höret så var det ett hål och intill hålet så låg det en liten bit av luftmadrassen. Misstankarna föll på råttan. Precis då så hörde jag något vid råttburen och då fick jag syn på den ena råttan som satt uppe på taket på buren. Så fort hon fick syn på mig så smet hon iväg igen. Jäkla råtta! Jag och Axel försökte vänta ut råttan, men den var hela tiden på sin vakt och ilade iväg tyst som en mus när vi närmade oss. Till slut fick vi väcka Martina som riggade upp en liten gångbro mellan soffan och buren, och efter en stunds väntande så klättrade råttan in i buren. Snabbt som tusan stängde vi luckan igen! Eftersom Axels luftmadrass inte gick att fixa till så fick vi rigga upp en provisorisk madrass med lösa soffkuddar till honom. Tonåring som han är så sov han riktigt bra även på dem. Det har varit en jättmysig helg i Ystad och jag längtar redan tills vi skall åka ner igen.

Hanna i stallet har mockat och fixat för Mackan under helgen. Jag sa att hon gärna kunde rida lite om hon ville, men jag vet inte om hon har gjort det. Jag vet att Mackan när i goda händer, så jag har faktiskt inte ägnat honom en tanke under hela helgen. 

Lev väl!

 

I dag blev det bara promenad för Mackans del. Magnus som behandlade Mackan i går tyckte att det kunde räcka med att skritta ut, så jag valde att inte sadla och motionera mig själv samtidigt som Mackan fick röra sig. 

Eftersom Anna (som har stallet) tycker att Mackan är ouppfostrad så valde jag att promenera enbart i grimma i dag för att checka av honom. Inga som helst problem att promenera med honom på det sättet. Frågan är då varför det skall vara så svårt för någon att ta honom fram och tillbaka från hagen? Jag har haft honom i snart fem år och det är först på senare tid som problemet har uppstått, och jag vågar nog påstå att det inte är hästen det är fel på..

Hade tänkt att promenera uppe på Bräckan, men en av mina stallkamrater sa att det kanske var lika så bra att inte gå förbi stallet längst bort på vägen eftersom de har konstaterad kvarka där. Sant. Jag valde istället att promerera ca 30 minuter i grusgropen bakom stallet – allt för att vara på den säkra sidan. Fick också höra att en av småtjejerna i stallet hade varit ute och ridit tillsammans med en tjej från stallet där de har kvarka – inte alls bra. Hoppas bara att deras ponnysar inte kom varandra särskilt nära. Läste på nätet att även symptomfria hästar kan smitta..

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Ont om tid i dag igen. Fredag och fredagsmys hemma. Familjen väntar.. 

Skippade sadeln i dag igen, och benskydd, och stövlar.. Skrittade och travade i ca 30 minuter och jag misstänker att det var alldeles lagom för Mackan. Lite återhämtning från onsdagens träning skadar inte, för snart är det dags för riktig ridning igen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

När jag kom till stallet så verkade Mackan inte mycket piggare än efter täningen för Gustaf, och dagens ridning var planerat att vara väldigt lätt. Hade lite ont om tid och valde därför att skippa både sadel, benskydd och ridstövlar. Frågan var bara hur jag, en stel 50-åring, skulle komma upp på hästen? Försökte med den vanliga pallen men insåg snabbt att det inte skulle fungera eftersom jag knappt kunde lyfta högerbenet högre än till min midja.. Tänkte snabbt om och kom på att dressyrdomaren brukar sitta på en upphöjning utanför sargen, så jag tog med mig Mackan utanför sargen för att undersöka möjligheten att komma upp. Tur att jag har en lugn och foglig häst.. Baxade in honom jämte lastpallarna och tog själv ett kliv upp på lastpallarna för att inse att det säkert skulle fungera. Det räckte med att lägga över högerbenet över hästryggen för att hamna rätt. Härligt! Det är flera år sedan som jag red barbacka, men det kändes nästan som om det var i går. Tanken var att bara skritta runt i rask skritt, men efter en stund kände jag ett starkt behov att att testa traven. Tänkt och gjort. Efter det så blev det en hel del trav, och det var riktigt roligt! Min förra häst arbetade jag rätt ofta barbacka, men hon var ju rätt kort i steget och väldigt lätt att sitta på. Jag misstänker att det här kommer att bli ett alternativ då och då – om inte annat så är det ju bra för balansen.

Lev väl!

Salna (som tyvärr inte finns längre..)

Häst: Machiavelli EC

Såååå härligt med lördag och sovmorgon – det enda var att jag vaknade före 8.00.. men vad gör väl det när klockan brukar ringa 05.45.. 

Sadlade med Kieffersadeln som jag har lånat, och jag hade Mattespadden under så som på sadelprovningen. Typiskt nog så hade jag inte inläggen till padden i stallet, så jag fick rida utan inlägg fram. Fick fixa lite med mina egna stigläder för att hamna rätt, men till slut kom jag i ett läge med skänklarna som kändes bra. Det är en annorlunda känsla att rida i den här sadeln jämfört med min andra. I den här så hamnar jag rätt direkt – det finns liksom inga alternativ till placering. Det enda jag är lite orolig för är att jag tar för stor plats i sadeln med rumpan.. men om det hade varit fara å färde så hade väl sadelutprovaren sagt till.. eller? Är fast besluten om att tappa några kilo på rumpa och lår (men det har jag ju tänkt i ett par års tid nu..) och då blir det säkert bättre. Tycker att det var svårt att rida som vanligt i den här sadeln, men det måste bero på att jag är ovan vid den. Mackan tuffade på och verkade tycka att den var helt ok. Gjorde ingen större ansats med ridningen, utan det var mest ett ”kännapåpass”. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Fredag och full rulle på jobbet som vanligt. Har faktiskt haft tre riktigt bra dagar på jobbet, vilket inte är särskilt vanligt. Som lärare svävar jag på små moln när det blir så här bra!  Extra roligt är det när man har jobbat intensivt med några elever och när det ger resutat – och då menar jag inte kunskapsmässigt utan socialt. En helt underbar känsla!

Skyndade mig från jobbet för att hinna till stallet, göra iordning Mackan, lasta och åka iväg på sadelprovning. För att få några extra armar till hjälp så plockade jag upp Amanda och hennes pojkvän i Kungsbacka. När vi kom in i manegen så tittade sadelprovaren på Mackan och så tittade hon på mig och utbrast: ”Jag tror att jag har en sadel som blir perfekt!” Hon hämtade en Keiffer och la på den för att konstatera att den låg bra men att den möjligtvis var något för vid. När jag sedan satt upp så utbrast hon: ”Perfekt!” Så rätt hon hade! Jag tänkte att ”här kan jag bo” – så skön var den. Fick rida i den en stund för att därefter provrida andra sadlar också, men ingen var så skön som den första. Fick rida i Keiffern med en särskild pad under för att se om den låg så bra som hon trodde, och det gjorde den nästan. Den är aningens för vid, men det kan jag kompensera med min Mattes-pad. Så nu får jag ut och leta bruna tillbehör.. men det kan det vara värt.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Har tyvärr hamnat i en period där jag vare sig har haft tid eller ork att skriva, inte på Hippson och knappt ens på Facebook. Trist. Det tar på krafterna att jobba heltid, ta hand om Mackan samt att försöka få den 15-åriga sonen på banan igen. Det blir många möten – både på min arbetsplats med elevernas föräldrar och på sonens skola. 

Jag har ändå varit rätt flitig med ridningen under den här perioden och jag har även hunnit träna för Isabel. Nu har jag börjat nosa på den förvända galoppen samt på skolorna, men problemet med Mackans tunga finns kvar och det sätter hinder i vägen. Så länge som han inte är tillfreds med bett och tunga så är det svårt att få honom riktigt stadig i formen. Det EE-bett som jag köpte för ett tag sedan gjorde inte den succé som jag hade hoppats på, så nu letar jag vidare efter något annat som kan passa. Nu lutar det åt att jag köper ett tungfelsbett som sista utväg.. för nu har jag provat det mesta som går att prova. Till vardags kan jag rida bettlöst, men jag måste ju kunna träna och tävla med ett bett som fungerar. 

I går och i dag har Mackan fått vila eftersom jag har dragit på mig en förkylning som dessutom har satt sig på stämbanden, vilket innebär att jag har varit hemma från jobbet i dag. På söndag är det tävling igen – finalen i div II. Jag hade hoppats att få rida LB:1 som förklass till LB:2, som är lagklassen, men så såg jag i startlistan att jag startar LB:2 före LB:1. Typiskt. Nu var det ganska länge sedan som jag red B1, så jag måste leta fram programmet och träna lite extra på det innan söndag.

Lev väl!

Varför har inte dygnet mer än 24 timmar? Nu när jobbet har dragit igång och allt är på snurr igen med jobb, stall och familj så blir det inte så mycket tid över för annat – som t ex bloggandet. Jag vet med mig att jag inte har skrivit på ganska länge, men att det var så här illa hade jag ingen aning om. Med tanke på hur länge som jag har skrivit regelbundet så är det synd och skam att ha ett uppehåll i bloggandet i flera veckor. Det är ju som ett jättehål i min annars så välskötta riddagbok. Nu måste jag försöka få till bloggandet på riktigt.

Sammanfattningsvis så kan jag bara säga att Mackan och jag kämpar vidare med allt vad träning heter. Jag har tävlat, men utan något bättre resultat, och fokus måste nog ligga på tempväxlingar och formen. I domarprotokollen kan jag läsa att Mackan inte är riktigt eftergiven och jag har tagit upp det med Isabel. Faktum är att det fungerar bra på träning (efter en stunds ridande) och förmodligen är det så att jag inte får till det riktigt på framridningen samt att jag kanske spänner mig när jag skall rida in på banan. Nu har jag bara tre tävlingar inplanerade och efter det så får det bli träning för hela slanten. Under vintern skall jag arbeta med att stärka Mackan och ställa in siktet lite mer på LA.

Jag har köpt ett EE-bett till Mackan, och det är egentligen lanserat för Islandshästar men bör väl fungera lika bra på andra hästar. Bettet är tredelat och med tungfrihet – än så länge verkar det fungera bra, men jag måste erkänna att det inte är någon revolutionerande skillnad mot det vanliga tredelade som jag rider med.. Men dyrt var det..

Vi har också sålt Martinas häst Acolla till en trevlig tjej i Eslöv. Hon kommer garanterat få riktigt roligt med Acke och vi hoppas att få se dem på tävlingsbanorna framöver. Det är alltid lika jobbigt att sälja häst, och värst är det att se sitt barn så ledset. Det bästa i den här hästaffären var att Martina själv tog beslutet att sälja eftersom hon måste lägga sin tid på sina universitetsstudier. Klok flicka.

En annan bra sak är att jag har bokat heldagsbiljett till Göteborg Horse Show redan nu. Varje år är jag sent ute och får ta de platser som är kvar, vilket ofta innebär en sittplats på rad 25 eller ovanför. Trots att det är ett halvår kvar så ser jag fram emot en lång dag på Scandinavium.

Lev väl!

EE-bett

 

Fick en idé om att försöka ta bort Mackans tics med hjälp av en tungsticka eftesom jag misstänker att han kommer att fortsätt leka med tungan – både under ridning och i boxen, så jag åkte förbi Börjes och köpte en tungsticka i gummi. För att underlätta så köpte jag också ett lite smalare bett som tungstickan kunde sitta på för jämnan. På väg till stallet så slog det mig att det förmodligen skulle bli för mycket med tungstickan i Mackans redan trånga mun, men jag gav det ändå en chans. Märkte direkt att Mackan inte gillade det han fick i munnen, men å andra sidan så brukar han stå och gapa en stund efter det att han är tränsad. Satte nosgrimman riktigt löst, kmen bestämde mig på väg ner till manegen att ta bort nosgrimman helt och hållet för att underlätta för Mackan. Jösses vad han gapade! Han var inte alls nöjd med anordningen i munnen och efter en stund så kändes han väldigt konstig i munnen och när jag då tittade efter så visade det sig att han hade tryckt runt hela tungstickan så att den pekade framåt/utåt istället för bakåt. Typiskt Mackan! Jag satt av och tryckte gummibiten rätt igen, satt upp och började rida. Det tog inte många minuter förrän han hade tryckt fram den igen. Jäkla häst! Fixade den rätt igen utan att sitta av och började rida. Samma sak hände igen. Då blev jag så jäkla trött på hela tillställningen att jag hoppade av hästen och gick med raska steg upp till stallet igen, skickade in hästen i boxen och åkte hem. Valet i det läget stod mellan att åka hem eller att göra korv av hästen.. Jag valde som tur var att åka hem. På vägen hem så hade jag gärna kört över en cyklist eller något annan som inte uppförde sig i trafiken, men som tur var så uppbenbarade sig inte rätt tillfälle. Mötte sonen på vägen och han fick sig en skopa för att han inte körde tillräckligt långsamt på mopeden i området. Stackars Axel.. Satt på kvällen och Googlade allt om bett, tungfel och trånga munnar utan att direkt hitta något matnyttigt. Tänk om det ändå hade funnits bettutprovare på samma vis som det finns sadelutprovare. Så smidigt det hade varit. Frågan är om jag inte måste köpa ett tunt bett med en fast tungsticka på för att det skall ta så lite plats som möjligt i munnen.. Letandet fortsätter.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC