Etikett: Uteritt

Även om jag gärna hade ridit i den nyharvade manegen eller den lika nyharvade paddocken och tränat galopp-öppnor, tramp och annat roligt så fick jag hejda mig och tänka att jag inte alls har bråttom – det viktiga är ju att Mackan håller så att vi kan rida vidare i flera år framöver. Så istället för att göra det jag kanske allra helst hade velat så skrittade jag ut på halvlång tygel i 50 minuter. 

Hade svårt att bestämma mig för vilken väg jag skulle ta, men till slut valde jag vägen bort mot golfbanan (igen). Istället för att gå upp i skogen så fortsatte jag rakt fram för att se vart vägen gick, men den anslöt ganska snart till motionsspåret – och där får man ju inte rida, så jag vände tillbaka och red bort mot golfklubben för att se hur långt jag kunde komma där. Inte så långt där heller, tyvärr. Vände ännu en gång och red tillbaka till stallet. Förhoppningsvis blir ridvägarna fler när/om det torkar upp i naturen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Underbara lördag! Ställde inte klockan, utan sov tills jag vaknade vid 9-tiden. Härligt! Tillbringade några timmar på Kungsmässan tillsammans med dottern Amanda som ville ha smakråd om vilken jacka hon skulle köpa. Hon samlade vuxenpoäng när hon bjöd mig på fika! Supermysigt att ha lite tid tillsammans – det är ju inte så ofta nu för tiden när hon inte har häst längre.

Dagen efter träning brukar innebära repetition och i dag körde jag det ute på grusvägarna istället för i manegen eller i paddocken. Red bort till golfbanan och fortsatte på grusvägen där. Testade att ge Mackan lite adrenalin genom att använda skänkel, spö och röst. Första gången nöjde jag mig med att låta honom skritta på efter samlingen, men gångerna därefter lät jag honom trava på en liten bit. Tycker själv att det gick rätt så bra, även om jag fick arbeta med att han inte skulle böja sig som en ostbåge och slänga ut rumpan åt höger. Försökte vara lite tuffare så som Ammie sa och det fungerade för stunden. Efter ett par korrigeringar så fattade Mackan vad som gällde och gick rakare framåt. När vi kom in på slingan som går utmed motionsspåret så fattade jag galopp och lät Mackan galoppera på tills dess att vi skulle in på stigen genom skogen. Sträckan genom skogen är inte så lång innan man kommer ut på en annan grusväg och själva rundan är rätt kort, så jag red rundan två gånger med samma upplägg. Jättemysigt! Skrittade sedan tillbaka till stallet och stretchade Mackan under tiden som jag pratade med några andra i stallet. Riktigt trevligt att inte vara ensam i stallet. Konstaterade att jag är så otroligt nöjd med min häst och att han är så trevlig som han är – bussig och okomplicerad. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Så här dagen före träning var tanken att rida ut en lite lagom sväng, men så blev det inte riktigt. Precis när jag kom ut med Mackan från stallet för att sitta upp så kom det ut två ponnytjejer från ett annat stall intill, och de skulle också rida ut. Först red jag lite bakom dem, men Mackan tog älgkliv och var ganska snabbt ikapp dem. Där de skulle vänster hade jag tänkt höger och Mackan var inte alls nöjd över det. Snabbt frågade jag om jag kunde haka på dem – jag ville ju samtidigt lära mig nya vägar som jag kan rida. Sagt och gjort – jag följde med dem istället för att rida själv.

Vi började med att rida på den s k galoppbanan, som för ett tag sedan faktiskt var en galoppbana men som nu tyvärr har fått makadam på sig och inte alls är lämpad för galopp. På en sträcka är det lite bättre och där travade vi. Sedan tog vi en grusväg/skogsmaskinsväg upp på ett kalhygge och vidare in i skogen. Så långt hade jag ridit tidigare, men inte längre. Det var en fin skogsväg som tog oss längre och längre upp på berget, och terrängen blev värre och värre. (Tjejerna hade aldrig tidigare ridit här, men var nyfikna på om man kunde det…) När vi kom upp på toppen så var det ett  kärr där och marken var riktigt sumpig och äcklig – med inslag av stubbar, stenar och annat. I det läget hade vi kommit så långt så att vi inte ville vända och ta samma väg tillbaka eftersom det hade varit jobbigt att ta sig upp på toppen. Mitt uppe på berget så hade vi ingen aning om vart vi skulle. Det fanns inga riktiga stigar eller traktorspår att följa, så det kändes lite olustigt i och med att det började skymma. Det slutade med att jag fick ta upp mobilen för att se hur väderstrecken låg och åt vilket håll vi möjligtsvis skulle kunna rida för att komma hem före mörkrets inbrott. Tur att jag hade sällskap! Kartan visade riktningen, men terrängen var riktigt eländig. Var lite orolig för att skorna skulle lossa eller att Mackan skulle skada sig i det djupa, geggiga underlaget där man knappt kunde se hur stubbar och grenar låg. Efter en stund så kunde vi se en riktig grusväg och vi blev då lättade över att ha hamnat rätt. Sista biten ner till grusvägen var riktigt jobbig: hästarna hade fullt sjå med att hålla sig på benen och benen kanade hit och dit emellanåt. Fy! Det kändes riktigt skönt när vi fick fast mark under fötterna.

Istället för att rida direkt hem så visade tjejerna mig en annan väg man kunde ta, och då kom vi ner intill en motionsslinga där det var jämnt och bra underlag. Vi hade tur som kom ut ur skogen i tid, för när vi kom tillbaka till stallet så var det nästan mörkt och Mackan såg helt slut ut, vilket jag gott kan förstå. Pannbandet satt på sned och han hade en liten grankvist i pannluggen, så det syntes att han hade varit ute på äventyr i skogen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 100

Herrejösses så trött man kan vara så här i slutet av veckan! Trots att jag tog bussen redan 14.40 från jobbet så var jag helt slut och lyckades inte hålla mig vaken på vägen hem, så det blev en sorts powernap på ca 20 minuter. Rätt skönt, faktiskt.

Höll mig till planen och red ut en vända. Den här gången testade jag att rida höger när jag hade kommit över vattendraget vid Gåsevadholm, och då kom jag bort till kanten av Forsgårdens golfbana. Trodde att jag var tvungen att följa vägen bort mot golfklubben, men upptäckte att det gick en grusväg upp till vänster i skogen – och självklart så valde jag den. Vägen gick uppåt, uppåt och uppåt, ända tills dess att den tog slut uppe på toppen av berget. Det måste vara en av världens bästa klätterbackar! Lika lämplig i skritt som i galopp och säkert väldigt krävande konditionsmässigt om man tar den i galopp. Sista delen var så brant att jag nästan trodde att Mackan inte skulle orka upp, men med lite drivning så gick det – och då hade jag ändå bara skrittat! Det såg ut som om det gick in stigar lite här och var i skogen, men det var rejält blött och jag visste inte riktigt vilken väg jag skulle ta, så då vände jag hemåt istället. När det har torkat upp lite bättre så gör jag ett nytt försök och då skall jag ha gott om tid på mig (ifall jag rider vilse).

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Låg vaken väldigt mycket i natt och sov riktigt illa. Jobbigt. Det kändes som om jag hade brus i hjärnan och i bröstet – en känsla jag känner igen. Varningstecken. Gick upp vid 04.30, gjorde lite jobbgrejer och bestämde mig för att stanna hemma i dag och i morgon – för säkerhets skull. Skickade några jobbmail och tittade lite på TV innan jag gick och la mig igen för att sova ett par timmar. Skönt.

Eftersom jag ändå var hemma för att vila så passade jag på att ta stallet före Yogan istället för efteråt. Passade också på att skritta ut en knapp timma på okänd väg. Jag följde grusvägen från stallplanen och kom ut på den s k galoppbanan, men det var långt ifrån en galoppbana nu. Tyvärr har de (?) lagt ut grov makadam på många sträckor för att kunna köra med skogsmaskinerna vid avverkningen, så det blir inga långa galoppsträckor tills vidare. Förhoppningsvis kanske man kan be att de åtgärdar det i och med att det lär dröja innan man kan avverka skog där igen. Vägen gick uppför berget och det är en perfekt klätterväg som man kan rida då och då. I dag skrittade jag, men det kan nog tänkas att man kan galoppera där också – om man håller sig i kanten. Uppe på berget tog vägen slut och övergick i en stig, men eftersom det låg en gran över stigen och jag hade begränsat med tid i dag så valde jag att vända hemåt igen. På vägen hem gnäggade Mackan ett antal gånger, vilket han nog aldrig har gjort tidigare. Jag tolkar det som att han har fått kompisar 🙂

Efter ridturen så var det dags för en välbehövlig Yoga. Det kan tyckas märkligt att jag både rider och Yogar när jag stannat hemma för att vila, men ridningen och stallet ger mig så mycket energi och Yogan ger totalfokus där och då – alltså en dag i friskvårdens tecken. Stannar hemma i morgon också och hoppas på en god natts sömn.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

I dag var det dags för flytt till det nya stallet och större delen av dagen innebar körning av saker från Bäckagården till Gåsevadholm. Det sista jag gjorde innan jag lastade Mackan var att skritta ut en kortare runda i och med att han hade en vilodag i går. 

Mackan anlände till Gåsevadholm på kvällen och han tittade sig runt i mörkret innan vi gick in i stallet. Han tvekade lite för att gå in men som vanligt var han lätt att övertala. Släppte in honom i boxen och det var knappt att han tittade sig runt då utan började istället mumsa hö. Skönt med en häst som tar det mesta med ro.

I vanlig ordning så var jag hemma sent och jag är lika tacksam varje gång över att jag har en man som är duktig på att laga mat och som dessutom gärna gör det.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Skyndade mig till stallet för att hinna rida ut före mörkrets inbrott, så det fick bli en snabb borstning och på med sadel och träns. Det var en fantastisk kväll och Mackan knallade på riktigt bra utan att spänna sig det minsta – vilket också medförde att jag kunde skritta med halvlånga/långa tyglar i stort sett hela tiden. Fortamarksrundan innehåller en del backar, så Mackan får jobba rejält i och med att jag sitter ner i sadeln hela tiden. Vem har sett en Cowboy stå upp i uppförsbackarna? Inte jag i alla fall. Dessutom tänker jag att det är bättre att Mackan får jobba med bakbenen istället för att jag lägger min vikt på frambenen. Rätt eller fel? 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Underbara söndag. Sovmorgon och långfrukost – som vanligt. Egentligen skulle jag släppt ut hästarna men eftersom en tjej i stallet skulle iväg och tävla så bytte vi: utsläpp mot lunch. Helt ok för mig! 😉 

I dag prioriterade jag uteritt framför ridning på ridbanan – det kommer att komma dagar då det inte går att rida ut, och då kan jag vara på ridbanan. Det kändes som om det blåste halv storm, men det regnade i alla fall inte, så det var bara att ge sig ut i blåsten. Red Fortamarkslingan i dag igen, men det var med vissa hinder på vägen. Mackan fick nämligen för sig att det inte gick att gå ut på egen hand när det blåste. Han småbockade och ville vända tillbaka, men skam den som ger sig. Jag lyckades övertala honom att traska vidare, för jag hade ju ingen som helst lust att sitta av eller att vända hem igen.. Så snart tillfälle gavs (efter ca 15 minuters skritt) så fick han möjlighet att trava en sträcka för att därefter övergå till galopp (i uppförsbacke). Någonstans har jag läst att det är mer muskelbyggande att galoppera i relativt kort galopp än att rusa iväg, så jag gjorde så gott jag kunde för att hålla ett lagom tempo. Han var riktigt taggad och uppgiften för mig var inte helt lätt. Som vanligt vände jag innan jag kom ner till landsvägen och lät honom galoppera ytterligare lite innan det var dags att skritta ner för backarna igen. Min tanke var att skritta ner för backarnar, men Mackan hade en helt annan: ”Vi travar nerför – det är mycket roligare!” För att tillmötesgå honom något så vände jag när vi hade kommit nerför backarna och lät honom galoppera upp igen. Han tycker att det är såååå roligt! I och med att det blåste rätt mycket så var han inte lika avslappnad när vi skrittade hemåt som han var härom dagen, men han skrittade ändå på med rejäla steg (och vissa hopp åt sidan då och då) hemåt. Underbart!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 60

Äntligen torsdag och möjlighet att komma ifrån jobbet i tid för att kunna rida ut före mörkrets inbrott. Gjorde en 5-minuters borst på Mackan, sadlade och fixade alla reflexer, drog på mig regnbyxor, regnjacka och satt upp – fast det var närapå att jag inte kom upp i sadeln på grund av lite väl trånga regnbyxor.. Höll på att fastna med låret i bakvalvet, men lyckades tråckla mig över till slut. Fick ta ett rejält tag i brallorna vid låren för att dra upp dem så att jag kunde sitta ner i sadeln. Lite meck men sedan fungerade det fint. Skrittade bort över golfbanan och in på Fortamarksslingan för att vända tillbaka innan jag kom ner till landsvägen. Mackan knallade på käckt, men jag tänkte att han säkert ville ta en liten galopp i uppförsbacken tillbaka – och det ville han. Jösses! Han sköt upp huvudet mot trädtopparna och drog världens repa! DET var roligt, tyckte han. När vi kom upp till toppen så fick jag sakta av till skritt eftersom jag inte ville ha full fart i nerförsbackarna. Han blev ännu piggare av galoppen och när jag skrittade nerför backarna så småhoppade han och pep. Stackars krake. Med så mycket energi i kroppen så var det bara att vända om när vi hade kommit ner för backarna och ta ytterligare en galopp. Den här gången var det en längre sträcka och när vi kom upp till krönet så var han nog lite tacksam över att backen var slut. Behöver jag säga att han skrittade lugnt nerför efter det? Hahaha! Han var from som ett lamm och skrittade hemåt på långa tyglar med stora steg. Underbart! 

Mina kollegor tillbringade kvällen på Kids med Mannheimer, men jag konstaterade att jag hade det minst lika bra som dem – om inte till och med bättre.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Hade bestämt med H i stallet att vi skulle rida ut tillsammans eftersom hennes häst behövde lite stöttning av olika anledningar. Mackan är ju en stabil kille som oftast sköter sig bra när vi är ute, så vem skulle vara bättre för uppdraget än Mackan? Redan när vi lämnade stallet så märkte jag att Mackan var ”på tårna”. Han kunde inte skritta vanligt, utan småtaktade och kravlade sig fram i krabbgång mest hela tiden. Ibland blev det små galoppsprång på stället och förutsättningarna för piaff och passage fanns absolut i dag. Det var nästan så att man kunde tro att det var Mackan som behövde stöttning av en annan häst.. När vi skulle ta oss över en stor vattenpöl (som vi redan hade gått över) så tog Mackan ett jättesprång och jag kunde inte göra annat än att skratta åt honom. En riktig fjant är vad han är ibland! 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40