Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Över stock och sten.

Sedan ett tag tillbaka har jag funderat på om det går att rida i den lilla skogen som ligger i ena kanten av golfbanan och i dag gjorde jag slag i saken och red dit. Inte en golfare i sikte så långt ögat kunde nå, vilket var rätt bra ifall jag skulle råka rida på ”fel” ställe. Jag har ridit förbi skogen tidigare när jag har följt grusvägen som går över golfbanan och då har jag sett att det verkar vara en ok skog för att låta Mackan få lyfta lite extra på benen. När jag kom fram till skogen så följde jag en liten väg upp på kullen och där uppe var det som en liten kyrkogård omgärdad av en stenmur. Innanför murarna var det några gravstenar så jag höll mig utanför. Gjorde en liten vända utanför och gick tillbaka ner till grusvägen för att följa en annan stig, och då blev det genast bättre. Det var en liten stig som slingrade sig utmed skogskanten och efter en liten bit så klättrade vi upp på kullen och ner på andra sidan. Riktigt bra träning för Mackan! Lite svårt för mig i och med att han var riktigt pigg och låg på som ett ånglok för det mesta. Då och då försökte han busa lite genom att småbocka på stället. När vi kom ner på andra sidan kullen så följde jag grusvägen tillbaka bort mot stallet och fick hoppa över bäcken i dag igen. Kul tycker Mackan!

I dag blev det mest skritt men med lite inslag av trav där grusvägen inbjöd till det. Nöjd över att ha överlevt så kom jag tillbaka till stallet efter ungefär 45 minuter och funderade samtidigt på om det faktiskt är så att jag har blivit fegare med åldern. Misstänker att det är så, men jag vägrar att låta mig stoppas av feghet så jag kommer fortsätta att rida ut och tänker att en dag så kanske vi kan skritta på långa tyglar och njuta av naturen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Brall på lina!

Planen i dag var att rida ut men i och med att det körde timmerbilar i skytteltrafik på ridvägen så valde jag att lina Mackan i paddocken istället. Han har haft otrolig överskottsenergi den senaste tiden, vilket är helt förståeligt. Promenerade med honom i 15 minuter innan jag vågade släppa honom på volten och det var nog tur det. Jösses vad han brallade innan han slappnade av och började trava ordentligt. Varför kan han inte röra sig så när jag sitter på?!? Riktigt fin häst! När jag bytte varv så ville han först inte gå fram alls utan brallade på stället och bytte varv, så jag fick leda ut honom på det nya varvet några gånger innan han accepterade att han skulle gå framåt. Märkligt. En stund trodde jag att det var något som gjorde att han inte ville gå i höger varv, men när jag såg att han kunde röra sig utan problem i det nya varvet så släppte jag den tanken. Inklusive skritten så blev det 30 minuters arbete i dag och det fick räcka så här i igångsättningstider.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 30

På utflykt! :)

I dag hamnade jag och Mackan på en lite oplanerad, men ändå påtänkt, utflykt. Vi åkte till Ligården för att rida i deras manege eftersom jag gjorde bedömningen att det underlaget passar oss bättre nu i och med att det är fast och jämnt. I vanliga fall brukar jag prioritera att tillbringa fredagskvällarna hemma med familjen, men i dag prioriterade jag ridningen. Tur att jag har en man som är en fena på att laga mat, för annars hade familjen fått svälta…

För säkerhets skull ringde jag till Ligården innan för att säkerställa att ridhuset var tillgängligt – och det var det. Traudi Björling (?) hade träningar men det var öppet för ridning ändå. Kul! Nu äntligen fick jag en chans att se Helene och Omaha Beach träna för Traudi (även om jag själv satt till häst). När jag tog in Mackan i manegen så upplevde jag att han var väldigt positiv och framåt, ungefär som om han sa ”det här var roligt!” Inget spö och inga sporrar och jag hade en häst som villigt bjöd framåt. Härligt! I dag travade jag lite mer än vad jag har gjort tidigare i veckan och jag lät Mackan gå med näsan framför lodplan och huvudet lite högre än vanligt. Målet är ju att han skall komma upp och bli mer självbärig än vad han har varit i vinter… Det är som en av systrarna i stallet sa ”man får köra lite ridskolestuk ett tag så kommer det av sig självt sedan” så jag testar det tills dess att det är dags för nästa Kajsa-träning. Jag red bara i 45 minuter och Mackan kändes lika positiv hela tiden och det kändes bra att bryta när han var på topp.

Jag fick möjighet att titta lite på Helene när hon tränade och dessutom prata en stund med henne innan det var dags att åka hem. Trevligt! Synd att det är så sällan vi hinner ses, men nu har vi mycket på gång i ORF´s dressyrsektion så det kommer bli många tillfällen att träffa alla trevliga fd stallkamrater igen. Kul!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Fjärilar i magen…

Nu har jag haft lite varannandagsaktivering med skritt under två veckor. Jag har promenerat ute och inne, ibland över bommar och ibland utan. Några gånger har jag ridit och andra gånger har jag promenerat – allt för att variera så mycket som möjligt. (Om sanningen skall fram så har jag haft lite svårt att motivera mig till att sitta upp och skritta i 30-40 minuter…) Nu var det dags att lägga in lite trav och det kändes som en bra idé att rida ut. Eftersom Mackan har varit RIKTIGT laddad när jag har gått med honom så måste jag erkänna att jag hade fjärilar i magen när jag red iväg så jag tog ett antal djupa andetag – in genom näsan och ut genom munnen… Faktum är att det gör nytta. Jag blir lugnare och Mackan känner det direkt, men det är ju känt sedan tidigare studier.

För att variera mig så red jag bort mot golfbanan och var tvungen att ta mig över en liten bäck i ett dike. Min plan var att Mackan skulle gå I vattnet istället för att hoppa, men han hade helt andra planer beträffande det. Tjoflöjt! Ett riktigt hopp blev det efter en stunds försök till övertalning om att gå i vattnet. Puh! Det gick ju bra. Nästa hinder var vid en vägbom där man måste gå runt bommen och där är det geggigt och lerigt, men oftast kliver Mackan över utan problem. I dag blev det dock ett litet hopp över geggan, snyggt parerat av mig som på något sätt nästan lyckades vända honom i luften så att vi kom ut på baksidan av bommen. Puh! Det gick ju också bra. Av någon anledning så tycker han att det är riktigt läskigt att gå förbi en lada som ligger precis vid golfbanan och varje gång så måste jag övertyga honom om att han skall gå fram. Så även i dag, men i dag hann han med lite baklängestrav också innan han tveksamt kunde ta sig förbi ladan. Djupandning igen… In genom näsan, ut genom munnen. Puh! Efter ladan var det grusväg och där blev det även lite trav (med riktigt bra tryck i). Mackan var spänd och full av energi, vilket var härligt på sitt sätt. När vi vek av upp på grusslingan mot Fors så ville Mackan helst galoppera, men där sa jag stopp. Ingen galopp ännu! Det fick bli lite trav igen där underlaget verkade ok. När jag red där så tänkte jag att de som såg Mackan då måste nog tänka ”vilken snygg häst!” i och med att han var full med energi och travade på med världens energi. Härligt! Hoppas att någon såg oss… 😉 Lite längre fram så stog det en grävskopa som Mackan tyckte var läskig. Andas… in genom näsan och ut genom munnen… Det kändes som om jag satt på en bomb! Puh! Vi kom förbi den också och vidare upp i skogen. Full fart! Lite klättring som gick hur bra som helst och inte en antydan till att Mackan kunde slappna av och ta det lite lugnt. Jag var lite fundersam hur det skulle gå i den långa nerförsbacken som var täckt av is och snö, men det var nog den sträckan som fungerade bäst. Då var jag tillbaka vid bäcken igen och tänkte att det inte var någon idé att försöka övertala Mackan om att gå i vattnet, så jag lät honom hoppa över. Vilket hopp! Jösses vad han tog i! När han landade på andra sidan så drog han iväg i världens racergalopp en liten bit innan jag fick stopp på honom. Tack och lov så lyssnar han när jag ber honom att stanna. Härliga häst! Resten av vägen hem gick riktigt bra och jag kunde andas ut på riktigt när jag hoppade av utanför stallet.

Även om Mackan är otroligt pigg och det nästan pyser ur öronen på honom så håller han sig ”på mattan” när jag sitter på. Om jag linar eller tömkör honom så brallar han hur mycket som helst och jag är tacksam för att han inte gör det med mig på ryggen…

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

Igångsättning efter tre veckors vila.

Nu är det dags att ta tag i ridningen igen efter tre veckor utan ridning. Mackan har fått en längre sammanhängande (ofrivillig) vila i och med att han har varit varm och haft senvarning i höger fram.

I dag började jag med att promenera en stund i manegen i och med att det var halv snöstorm ute. Misstänkte att Mackan skulle vara riktigt pigg – och det var han. Det var som om han var full av energi och inte riktigt visste var han skulle göra av all energi. Det nästan pös ur öronen på honom och snäll som han är så blev det bara lite småbrall då och då. Efter ca 20 minuter slappnade han av, frustade och gick som en snäll hund efter mig. Skönt. I morgon blir det till att sitta upp!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Ingen synlig skada på senan :D

Förra måndagen kom Vivvi med värmekameran igen för att se om Mackan fortfarande var varm i höger fram – och det var han. Typiskt nog hade hästarna brallat som tusan i hagen dagen innan och jag kunde själv känna värme och hade egentligen inte behövt värmekameran då. Ja, ja, lika bra att titta med den också för att se om det såg ännu värre ut än vad det gjorde veckan innan. I och med att det inte var någon förändring så bokade jag en tid på Kungsbacka hästklinik för ett ultraljud.

I går var jag där och var väl lite inställd på att det skulle vara någon sorts påverkan på senan, men till min glädje så kunde Titti inte se något alls med ultraljudet. Det har mest troligt handlat om en övertöjning av senan med en påföljande blödning och nu är det bara att sätta igång honom igen efter tre veckor utan ridning.

I förra veckan hade jag hovslagaren ute för att sko Mackan, men han ville vänta tills efter ultraljudet för att säkert veta vilken typ av skoning Mackan behövde om det skulle visa sig vara en skada på senan och i dag var det dags för skoning. (Det var inte min ordinarie hovslagare Kjell i dag eftersom Mackan behövde skos när Kjell var på semester.) När skorna skulle slås på så hörde jag ”nu ångrar jag att jag lät mig övertalas att sko…” Det lät ju inte så bra. Hovslagaren förklarade att Mackans hovar är svåra att spika i i och med att han har så tunna väggar och att Mackan ryckte till ordentligt när han slog i en söm, så den fick han dra ut igen. Nu är det bara att hålla tummarna, för Mackan var varm i tre hovar och hade puls efter skoningen… Typiskt. (Den här hovslagaren är väldigt kompetent och noggrann och har skott Mackan tidigare men då tagit hjälp av Kjell, som fick överta det svåra uppdraget att sko min häst.)

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Biolight, lindor och några promenader.

Nu är det snart en vecka sedan som Vivi tittade på Mackan med värmekameran och tejpade honom. Första natten med paddar och lindor sysselsatte nog Mackan riktigt bra, för när jag kom dagen efter så stod han så fint i hagen med båda lindorna på men med bara en padd. Kraken hade lyckats dra ut den ena padden trots att jag inte hade lindat särskilt löst. Det var flera hål i padden så han hade nog fått jobba en del för att få ut den och därefter trampa ner den i spånet i boxen.

Under veckan så har jag endast gått några promenader med honom – oftast har jag fått jobba en del för att han skall hålla sig i skinnet. Vid ett tillfälle var han halvvägs nere i en åker och det är väl inte världens bästa underlag för en överansträngd sena. Jag lär nog ha en hel del häst att sitta på när jag skall rida nästa gång… Egentligen borde jag ha gått många långa promenader med honom, men både jobb, väder och annat har gjort att det tyvärr inte har kunnat bli så. Nu skall de fixa paddocken i veckan och då kanske det kan bli ett bra underlag att både gå och rida på. (Manegen blir djup på vissa ställen och kompakt på andra ställen och paddocken är i dagsläget katastrofal, så variationen är begränsad.)

I början av veckan som kommer så tar vi en ny titt med värmekameran och ser om det är någon förbättring. Jag ringde Kungsbacka hästklinik tidigare i förra veckan för att rådfråga och de tyckte att jag skulle fortsätta som jag gjorde, med lindor och promenader, titta med värmekameran igen och ta kontakt med dem om det inte blir bättre. Hoppas, hoppas, hoppas att värmen lägger sig och att jag kan ta tag i träning mm snart.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Överansträngd sena?

I förrgår eftermiddag när jag kom till stallet så såg jag direkt att det var något med Mackan eftersom han stod och avlastade fram, växelvis. Skit också! Tog in honom direkt och såg att han var väldigt stapplig när han gick. Kontrollerade hans hovar och såg att det var packat med stenmjölsgrus, format konvext, i hans hovar. Hoppades att det bara var det som gjorde att han var lite stapplig, men sådan tur hade jag inte. Då tänkte jag att han kanske var öm i fötterna efter att ha gått med grusstyltor på dagen, så jag lät honom stå inne i boxen i går istället för grushagen. Jag kände över hans ben men kände ingen värme eller puls. Märkligt.

I dag kom Vivvi ut med värmekameran och såg då att Mackan hade ökad värme på senorna i höger fram. Hon kontrollerade båda frambenen från olika viklar för att kunna se och jämföra. Efter en stund med värmekameran och visitering så sa hon att hon tror att det handlar om en överansträngd sena. Hon tejpade med kinesiotape (?) och därefter fick Mackan Biolight av mig. Han skall få tre program varje dag: 1. Acute 2. Follow up 3. Drainage 1 (på hela höger fram.) Kompletterade det hela med stallbandage på båda fram innan det var dags att ställa honom i grushagen. Får återbesök av Vivvi med värmekameran om en vecka för att se hur det ser ut då. Ev kontaktar jag veterinär för att få ett ultraljud på det och för att få en plan för hur jag skall behandla vidare.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Årets sista ridpass.

Årets sista dag. Alltid lite vemodigt att lämna ett år bakom mig även om jag ser fram emot 2015. Jag är oerhört tacksam för allt som har varit under 2014 och då inte minst för att Mackan ”blev bra” efter inflammationen i halskotpelaren. Från att på våren 2013 tro att jag skulle behöva skicka honom vidare till de evigt gröna ängarna så kunde vi börja tävla igen sommaren 2014 och förhoppningsvis kommer vi kunna fortsätta tävla lite även under 2015. Målet för 2015 är att kvala till MsvB och det skulle vara riktigt kul om vi kan komma iväg på något meeting, men det viktigaste av allt är att min fina häst mår bra och kan få finnas kvar i mitt liv.

Hoppas att ni alla får ett bra 2015!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Massage :)

I dag hade saltet gjort lite inverkan på underlaget i manegen och jag red före det att Emelie skulle massera Mackan. Det blev mest skritt och en del trav (jogging) – många övergångar. Mackan kändes ovanligt bra i traven och stretade inte alls så som han kan göra i början av ett ridpass.

Emelie kände över Mackan för att bilda sig en uppfattning om hela hästen innan hon började med det som hon tyckte behövdes. Musklerna i nacken och halsen var mycket bättre i dag än sist, men däremot ömmade han aningens i ryggen. Emelie kände också att han had gjort något med vänster karpalled – det kändes tydligen lite knastrigt där. Hon masserade ryggen, bogarna och frambenen också och lite extra på den led som kändes knastrig. I morgon blir det promenad och på onsdag blir det ridning igen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC